Allmänt meddelande

Collapse
No announcement yet.

P.Ipsen, formgiver?

Collapse
X
 
  • Filter
  • Klockan
  • Show
Clear All
new posts

  • #31
    Verkligen häftig!

    Grattis till den tjusiga isbjörnen, en riktig bamse med läcker glasyr!

    Comment


    • #32
      Håller verkligen med om att isbjörnsskålen är något utöver det vanliga, och då jämför jag med de betydligt blekare varianterna från AWF i Norge och Ditmar-Urbach AG i dåvarande Tjeckslovakien.


      Att auktionsfirman inte beskrev Din skål bättre, låter som att det blev ett fynd.

      Det finns mer att tillägga, utöver vad som står i länken till jameranik.dk, och det på sidan 132, i boken "P. Ipsens Enke" av Kathrine Jørgensen (2007):
      "Lauritz Jensen föddes i Viborg. Han var elev hos Vilhelm Bissen på Kunstakademiet i Köpenhamn 1877-1885 och företog en del resor, exempelvis till Rom 1889, och till USA från 1894 till 1896, där han var med om att slutföra C. Rohl Smiths ryttarstaty av general Sherman i Washington. Han var åter i USA 1901-1902 (Chicago och Washington).
      Lauritz Jensen var medlem i Charlottenborg-utställningens censurkomitté och i Akademirådet, och senare signerande konstnär hos Den kgl. Porcelainsfabrik. Han utförde huvudsakligen både statyetter och storformat. Han deltog i många utställningar, häribland flera Världsutställningar.
      I sin tid hos P. Ipsen utförde Lauritz Jensen sammanlagt 91 föremål, de flesta med påmodellerade djur samt djurfigurer, t. ex. To jagthunde staar for Høns från 1894 och Løvegruppe från 1904. Lejonet var uppenbarligen hans favoritdjur, men alla hans föremål var av hög konstnärlig kvalitet, som det ses i de 55 djurfigurer han producerade hos fabriken."

      En av bokens källor är "Et keramisk eventyr" av Kathrine Jørgensen och Bente Holst (2001), som berättar utförligt om fabrikens historia, och denna har jag inte haft nöjt att bläddra i, för den går bara att få tag i antikvariat i Danmark. Jag vet därför inte om Din isbjörn finns avbildad i den, tillsammans med en eventuell närmare beskrivning. Ett fjärrlån hos något bibliotek kan ge god utdelning.

      Comment


      • #33
        Tack för de glada tillropen och speciellt till Kaptenen och Gideon för mer information om skålen och dess ursprung. Speciellt ska jag försöka få tag på boken som Gideon nämnde.
        Jag brukar köpa det jag, av ngn anledning, gillar för att sen försöka lära mig så mycket jag kan om det när jag har det i handen. Och för min egen del ligger det absolut största nöjet där.
        Det är något med danskarna och deras isbjörnar. Utan att det alls var meningen så har man blivit något av en samlare och det finns verkligen en uppsjö olika varianter. Här är den än så länge lilla samlingen:
        Click image for larger version

Name:	DSC00211.jpg
Views:	1
Size:	53,6 KB
ID:	531075

        Comment


        • #34
          Det är en fin liten samling Du har fått ihop, och jag tror att Du får svårt att låta bli att skaffa fler isbjörnar.

          Jag ser att Du har Assisoffs björn, som också avbildas i den här tråden:

          Är det den mindre eller större modellen Du har? Det tillverkades två storlekar, vad jag vet.

          Danska isbjörnar har något visst, det håller jag med om - framför allt Knud Kyhns vita nallar och Dahl Jensens.
          Här är en tungviktare av Elise Glaffey, också stämplad Danmark. Ena baktassen har en gång fått benbrott, men läkningen gick fint.

          Click image for larger version

Name:	Glaffey - isbjörn.JPG
Views:	1
Size:	35,2 KB
ID:	531077

          Click image for larger version

Name:	Glaffey - isbjörn 1.JPG
Views:	1
Size:	31,5 KB
ID:	531076

          Comment


          • #35

            Den Glaffeyska björnen var häftig, lite av en Baloo-pose
            Jag håller absolut med om att Dahl-Jensens isbjörnar är såå fina, frågan är bara vad frugan skulle tycka om jag börja släpa hem såna, hon brukar vilja köpa mat och sånt för pengarna säger hon.
            Jag har någonstans under de senaste dagarnas efterforskningar läst att Jens Peter Dahl-Jensen och Lauritz Jensen senare arbetade tillsammans hos B&G och att detta slutade med att Dahl-Jensen köpte ett antal av Lauritz modeller. Det är inte bara den riktiga Arktiska björnstammen som drabbas av problemet med inavel.
            Stora eller lilla av Assissoff vet jag inte men min är knappa 14 cm hög och björnen själv ca 18,5 från nos till bak

            Comment


            • #36
              Nu håller jag i facit, boken "et keramisk eventyr". Fantastisk bok förresten
              Där står under Lauritz Jensen

              Nr. 713 Isbjörn med sit bytte (iskumme)
              iskumme betyder isbassäng eller kanske isbehållare

              Detta angående isbjörnsskålen jag visade några poster innan i tråden men våra experter såg ju redan detta

              Comment


              • #37
                Gustav Vasa i historicismens tid

                Kofot, jag hoppas att nr 107 finns avbildad eller nämns, i Din bok.
                Men jag antar att fatet försåldes odekorerat enligt någon priskurant, och fick sitt delvis schablonerade motiv applicerat utanför fabriken.

                Jag har inte sett det här motivet tidigare, och det är uppenbarligen Gustav Vasa som avbildas tillsammans med arbetande och drickande nissar runt brättet.
                Numret antyder att modellen kom till i 1870-talets mitt, och sammanfaller med i tid med rådande historicism lite senare.

                Click image for larger version

Name:	Ipsen 29.jpg
Views:	1
Size:	92,5 KB
ID:	538530

                Click image for larger version

Name:	Ipsen 30.jpg
Views:	1
Size:	87,4 KB
ID:	538531

                Orden "Gud och Sveriges Almoge" antyder att det var kungens valspråk, men det är fel:
                I Schlegels och Klingspors Heraldik uppgifves, att hans vanliga lösen var: med Gud och Sveriges allmoge’.
                Ofta får man äfven höra detta uttryck anföras som k. Gustafs valspråk. Det ena med det andra är alldeles gripet ur luften. Dessa fem ord äro helt enkelt ett citat ur konungens afskedstal till ständerna och det är först efterverlden, som gjort dem till hans valspråk. Kanske behöfver äfven påminnas derom, att ordet ’allmoge’ i konungens mun icke hade den nutida betydelsen: det betyder ’hela folket’.

                Ur http://runeberg.org/antiqtid/7/0100.html

                Click image for larger version

Name:	Ipsen 31.jpg
Views:	1
Size:	52,1 KB
ID:	538532

                Bondetåget 1914 "återanvände" senare uttrycket;


                Click image for larger version

Name:	Ipsen 31a.jpg
Views:	1
Size:	66,2 KB
ID:	538533

                Click image for larger version

Name:	Ipsen 32.jpg
Views:	1
Size:	51,2 KB
ID:	538534

                Click image for larger version

Name:	Ipsen 33.jpg
Views:	1
Size:	57,2 KB
ID:	538535

                Click image for larger version

Name:	Ipsen 34.jpg
Views:	1
Size:	26,2 KB
ID:	538536

                Click image for larger version

Name:	Ipsen 35.jpg
Views:	1
Size:	19,2 KB
ID:	538537

                Comment


                • #38
                  I väntan på eventuella kommentarer till ovanstående, fyller jag på med några år gamla bilder på en rejäl medaljong av Fredrik VII (1808-1863).

                  Han, också kallad Frederik 7, var en festprisse i sin ungdom, vilket kan utläsas här:


                  Click image for larger version

Name:	Ipsen 13a.JPG
Views:	1
Size:	27,1 KB
ID:	538549

                  Click image for larger version

Name:	Ipsen 14a.JPG
Views:	1
Size:	46,3 KB
ID:	538550

                  Click image for larger version

Name:	Ipsen 15a.JPG
Views:	1
Size:	23,3 KB
ID:	538551

                  Click image for larger version

Name:	Ipsen 16a.JPG
Views:	1
Size:	12,4 KB
ID:	538552
                  Last edited by Gideon; 2012-07-29, 19:57.

                  Comment


                  • #39
                    Hejsan,
                    Fatet 107 lyckas jag inte hitta, vad är det för diameter?
                    däremot så finns fredrik listad som
                    363 Basrelief, portraet av Fr VII, 1875
                    av Harald Conradsen (1817-1905)

                    Comment


                    • #40
                      Tack för upplysningen!

                      Fatet är 31 cm i diameter.

                      Comment


                      • #41
                        nu hittade jag några andra fat med benämning 107 i samma storlek. De nämns i samband med ett stycke i boken som heter "Malerdamerne" och beskriver verksamheten som drevs av caroline bierring som levererade de brända faten till målardamerna där de främsta var de fyra systrarna rönsholdt. Dels förekom denna verksamhet vid fabriken men faten såldes oxå "rena" till privat bemålning. Det känns som att ditt fat hör till den senare kategorin då verksamheten vid fabriken huvudsakligen omfattade blomster och landskapsmotiv. Systrarna Rönsholdt fick guldmedalj på Workmen´s international exhibition i London 1870

                        Ursäkta min kanske röriga sammanfattning men jag vet inte hur mycket i bild och text man kan återge här?

                        Comment


                        • #42
                          Bra att Du dök upp i en annan tråd här, och väckte mitt dåliga samvete.
                          Jag glömde helt enkelt av, eller fick tillfällig kortslutning i frågan.

                          Stort tack för de detaljerade upplysningarna ur boken.

                          Helst ska man ju ha god relation till författaren, inhämtat personligt tillstånd till att transkribera hela kapitel eller flera bilder ur en och samma bok. Så är tillfället med förre museichefen för Bornholms museums Ann Vibeke Knudsen, som skrev flitigt om Söholm, Hjorth etc. Hon vill att all kunskap ska delas, på det att respons ges och förhoppningsvis nya rön kommer museet tillhanda på det viset.
                          Det är en mycket förnuftig inställning.

                          En god idé är att ta kontakt med Kathrine Jørgensen, för att försöka utverka samma tillstånd, åtminstone för valda och relevanta delar till varje ny fråga som dyker upp här, eller att presentera med egna fynd. Ett nej måste man acceptera, och då bara använda sådan information av den typ Du har gett.

                          Rena föremålsbilder tycker jag dock är var mans egendom, dvs rätt att fritt förfoga, eftersom bilderna i sig inte är konstnärliga. Många gånger hävdas copyright för föremål som författaren inte ens äger, utan finns på museer eller privatsamlingar, och dessutom inte ens är unikat utan finns i flera exemplar på marknaden.
                          Men det hör till en diskussion som inte platsar här.
                          Last edited by Gideon; 2012-08-08, 21:01.

                          Comment


                          • #43
                            Ipsen terracottaföremål

                            Idag såg jag dessa små väggplaketter med nyklassicistiska motiv. Antar att Bertel Thorwaldsen hade ett finger med
                            när dessa skapades. Noterade att de var stämplade endast P. Ipsen Kjöbenhavn, alltså utan eneret. På denna tråd
                            förekommer sedan tidigare P.Ipsen föremål både med och utan eneret. Enligt stämplarna som jag hämtat från Skovs
                            Antik så ska P.Ipsen stämpeln utan vara äldre, nämligen från mellan åren 1850-1870. Eneret kom först från 1871.

                            Nåväl, jag dokumenterade väggplaketterna men avstod från inköp trots att priset för båda endast var 100kr. Några
                            ytterst minimala skador fanns men i stort var skicket på föremålen mycket bra för sin ålder.
                            Däremot införskaffades den lilla amforan med rullade hänklar. Den andra med motiv av en jägare med hund och spjut
                            lägger jag in för en jämförelse. Det är väl omöjligt att avgöra om min lilla amfora är gjord hos Hjorth eller Ipsen då den
                            helt saknar märkning. Men man kanske kan gissa att den kommer från samma hem som plaketterna eftersom de
                            påträffades på samma loppis och då kanske man kan gissa på Ipsen. Åldersmässigt är den kanske från runt 1870.
                            PS Den lille graeske amphoran gick loss på 35kr .

                            Hoppas på kommenterar angående bl.a stämplarna då det finns lite olika dateringar på tråden.
                            Bifogade filer

                            Comment


                            • #44
                              Hejsan,
                              Amforan vet jag inte om jag vågar gissa men men stämplarna på relieferna ska jag försöka hjälpa dig med. Mycket riktigt efter Thorvaldsen och dessa är 2 av fyra i en serie om årstiderna A) Foraar(barndom) B) Sommer (ungdom).
                              Att de inte är märkta med Eneret är nog på grund av att fabriken inte kunde hävda eneret(ungefär copyright) gällande Thorvaldsens designer. Dock så dök inte köpenhamn heller upp förrän 1871, så stämpeln hör hemma 1871-1917.
                              100 kronor tyckte jag var billigt, synd att du inte köpte dem

                              vänligen / kofot

                              Comment


                              • #45
                                Tack Kofot!
                                Visste att priset var mycket moderat satt men avstod ändå, kanske dumt av mig.
                                Få se om Thorvaldsen-relieferna finns kvar nästa gång jag besöker loppisen.......

                                Min lilla Amfora är svårbestämd både vad gäller ålder och tillverkare, ostämplade
                                föremål gör ju attribueringen mer vansklig.

                                Comment

                                Working...
                                X