Allmänt meddelande

Collapse
No announcement yet.

Glasbruk och museer i Värmland

Collapse
X
 
  • Filter
  • Klockan
  • Show
Clear All
new posts

  • #31
    Pressat från Eda Glasbruk

    Sockerskålen här är "Trochii" med höjden 140 mm och kommer från lantgården Rönninga vid Eda glasbruk, där min mormor dukade fram den när det bjöds på kaffekalas.

    Jämför med bild och beskrivning i boken "Eda Glasbruk - Minnesbilder", där den lilla bilden med tre sockerskålar torde vara tagen av "mästerfotografen" Gunnar Lersjö.

    Det kan också nämnas, att Eda Glasbruksmuseum har ett ledarteam som jobbar energiskt med att dokumentera och forska i sina samlingar. Det senaste som tillkommit på hemsidan är tre bildgrupper med "Glas från Strömbergstiden" och en med "Uranglas". Detta finns på "Edaglas" här: http://www.edaglas.com/gallery1_2.html .

    Där finns också en förnämlig serie "Bilder från Eda Glasbruks kulturmiljö": http://www.edaglas.com/gallery_15.html . Köla manskör sjöng nu på 1:a maj in våren i den paviljong i glasbruksparken som finns med i bildspelet på hemsidan. Bild med en bemannad paviljong kommer kanske . . .
    Bifogade filer
    Last edited by Rebello; 2011-05-06, 21:03.

    Comment


    • #32
      Studiohyttan i Edsbjörke

      I trådens första inlägg nämnde jag om de båda glasblåsarna, tillika glaskonstnärerna Ragnar och Inga-Lena Klenell. Deras studiohytta ligger i Edsbjörke på östsidan av Övre Fryken. Här finns några smakprov på Ragnar Klenells glas me färg: http://www.glasakademin.se/konstnarer/ragnar-klenell/

      Inga-Lenas ängel och Ragnars vinglas mot blommande äppelträd:
      Bifogade filer
      Last edited by Rebello; 2011-05-12, 12:19.

      Comment


      • #33
        Beautiful!

        Har passerat Edsbjörke på någon biltur i min barndom och minns ungefär hur det såg ut från bilfönstret.

        Comment


        • #34
          Forhistorie til noen av arbeiderne på Sölje;

          Om Eidsverket glassverk, Bjørkelangen, Norge 1810-1816;
          Den neste industriherren vi hører om på Eidsverket er Ludvig Maribo. Han benyttet steinene fra de gamle masovnene til å bygge hytter til sitt glassverk i 1810. Ildfast leire kjøpte han på Modum Blåfargeverk.
          På denne speilglassfabrikken ble det laget særdeles vakkert småglass, især kulørt, blått og brunt, men ved fremstillingen av vindusglass var ikke de tyske glassblåserne fullt så heldige. Glasset ble hvitt når det kom ut i lufta fordi de hadde brukt for mye soda eller pottaske. Ludvig Maribo var grosserer og adjutant hos Karl den 13. Maribo drev kledesfabrikk, kortfabrikk og en papirmølle. I sine bedrifter hadde han i sin storhetstid omkring 400 mennesker i arbeid. Med andre ord et betydelig industrisamfunn.

          Da glassverket ble nedlagt i 1816 dro de tyske glassblåserne til Sølje i Sverige.

          Så vidt jeg vet finnes det ikke noe dokumentert glass som stammer fra Eidsverket, men kanskje det kan påminne om modellene som er avbildet her fra Sölje?

          Banden

          Comment


          • #35
            Buteljer Sölje

            Var buteljernas botten av kinnekulletyp?

            Bodde under ett par år i Hillringsberg och när en gammal jordkällare rasade där visade sig väggarna vara armerade med flaskor av kinnekulletyp. Kanske inte otroligt att de faktiskt kan härröra från Sölje då.

            De skall fortfarande finnas i någon gömma här på gården så jag får ta fram dem och studera öppningarna.

            Glas från Eda glasbruk finns det en uppsjö av i föräldrahemmet och det var intressant med länk till glas från Ekelundsepoken då det finns en del dekorerat blått glas med.

            Intressant läsning var det i a f.
            Tack.

            Comment


            • #36
              Ursprungligen postat av Rebello Visa inlägg


              Sölje glasbruk hade förvånansvärt skickliga glasblåsare och ett prov på det är den smörask i blått glas, som Allan Nilsson visar upp på sid. 152 i sin bok. Locket kröns av en rikt ornamenterad topp.

              Man kan läsa om Sölje glasbruk i Anna-Lena Nordströms bok om bruk i Arvikabygden. Här finns glasbruket på en litografi, till vänster i bild. Herrgården i bildens mittparti är bebodd och nyrenoverad. Stavnäs kyrka på andra sidan sjön. Man får ha vägledning för att kunna se spår av glasbruket om man vandrar ner till sjön från hembygdsgården och glasmuseet i Sölje.
              Hittade denna litografi på loppis igår och såg att den som visas på tråden är beskuren. Extra tråkigt att det är glasblåsarnas bostad som försvinner med tanke på att boken handlar om bruken i Värmland.
              Bifogade filer

              Comment


              • #37
                Prylsnubben, vi är några som inte ser din bild! Kan du försöka att posta den igen.

                Comment


                • #38
                  No, no, no..........

                  Testade igen och då bidde det ingenting, inte ens en tummetott. Får försöka med nya bilder imöra..................och nu läser jag att Rebello gått bort, sorgligt och som ett kusligt omen att mina bilder försvann............
                  Last edited by prylsnubben; 2011-09-24, 23:19.

                  Comment


                  • #39
                    Vi pröv

                    Nu då ska det väl gå............
                    Bifogade filer

                    Comment


                    • #40
                      Lägger in en karaff och ett punschglas som anses komma från Sölje. Om det stämmer vill jag inte gå ed på eftersom det handlar om glas från c:a 1840 och att ägarhistoria bakåt saknas.
                      Bifogade filer

                      Comment


                      • #41
                        Dekadans vid dekanterandet.

                        Överskriften syftar också på kinekullen så nu får ni gnugga era geniknölar. Bara dom inte smälter.
                        Nu skall det bli svårt eftersom jag egentligen inte är här. Men allt står på nätet så det är bra till ......

                        Intressant det med hur lång tid det kan ta här innan det dyker upp någon som vet "detta med kinekulle".
                        Man kan säga det är ett visst mått på hur det har stått till med tillgången på vin och med vin menar jag vin med stort V.
                        Har för mig att det finns en butik i London som måste veta så fråga dom men så drastiska skall vi nog inte behöva vara???
                        Där hade dom mycket flaskor som var tomma dock inte på antik och tur var det för dom var inte till salu.
                        Last edited by Rockwell; 2021-03-05, 16:07.

                        Comment


                        • #42
                          (ganska märkligt) svar på varför kinnekulle

                          En gång var jag på Kulturen (Lund). Det ordnades med en utställning, som bl a innehöll en dylik putäll.

                          Personalen på plats förklarade snällt att den uppkommer "för att den måste, eftersom glasblåsarpipan suttit där".

                          (Om inte förr, så förstod jag iaf av det svaret att museipersonal inte alltid har full koll...)

                          Comment


                          • #43
                            Får väl avsluta detta med kinekulle, den är till för att vinsten har en förmåga att sätta sig fast när där är lite trångt. Jag förstår att många i dagens läge inte har kört med såååå gammalt vin. På tal om gammalt vin av hög klass så går det till Kina eftersom dom har kulor och ett förstånd som säger det köper vi.

                            Comment

                            Working...
                            X