Allmänt meddelande

Collapse
No announcement yet.

Glasbruk och museer i Värmland

Collapse
X
 
  • Filter
  • Klockan
  • Show
Clear All
new posts

  • Dokumentation: Glasbruk och museer i Värmland

    Glasblåsare värvades till Värmlandsnäs från det skånska glasbruket Henrikstorp efter att detta brunnit ner 1762 – en mordbrand på Kr Him f dagen. Det först anlagda glasbruket på Värmlandsnäs var Anneberg i Botilsäter som efterföljdes av Mässviks glasbruk. Det tredje glasbruket blev Liljedahl som var i drift från 1781 till 1917. Man kan läsa om Liljedahls glasbruk (som egentligen var tre glashyttor) på http://sv.wikipedia.org/wiki/Liljedahls_Glasbruk. Där framgår att man har anlagt ett litet museum på den lilla orten Liljedal som ligger i Grums kommun vid Vänern, strax norr om Säffle.

    Från Värmlandsnäs och Säffle har man sjöförbindelse upp genom den västra pilgrimsleden i Värmland (till Nidarosdomen): genom Byälvens sjösystem, upp genom Glafsfjorden (Sveriges innersta fjord) och vidare på sjöar och älvar upp till Eda. Här hade man en naturlig transportled, som skyddades norrut med Eda skans, och det anlades under 1800-talet tre glasbruk här. De är nerlagda, men man har bevarat minnet av dem i form av glasmuseer.

    Sölje glasbruk, på Glafsfjordens västsida. Startades 1813 med glasblåsare från Böhmen. Taffelglas, småglas, apoteksglas och till en början fönsterglas. Lades ner 1903. http://user.tninet.se/~nta397z/glashuset.htm.

    Glava glasbruk, 1859 – 1939. Efter en brand 1911 moderniserades bruket och svarade för 38 % av Sveriges produktion av fönsterglas. Munblåsningen av fönsterglas upphörde 1927, då maskindrift infördes. Beläget: från Glava vid Glafsfjorden någon kilometer västerut till sjön Stora Gla. På museet finner man svaret på hur en blåst cylinder kunde bli en plan glasyta! http://www.glavaglasbruk.org/.

    Eda glasbruk, strax intill gränsen till Norge, var i drift från 1835 till 1953 – med ett par uppehåll. Vid sekelskiftet 1900 var man ett av de tre största glasbruken i landet. Eda Glasmuseum ligger i Folkets Park. www.edaglas.com.

    Dessa glasbruk och deras museer, samt några andra glasbruk och studiohyttor i Värmlands glasrike beskrivs kortfattat på http://www.turistivarmland.se/merinf...d=7&notisid=38. Man berör där också och länkar till det som från början var ett dotterbruk till Eda: glasbruket i Magnor, som fortfarande är i drift på Norska sidan av riksgränsen.

    En studiohytta i Fryksdalen är Edsbjörke med Ragnar och Inga-Lena Klenell: http://www.arvikakonsthantverk.nu/Gl...narKlenell.htm.
    Och något längre norrut finns Konstnärsgårdens glasstudio i Vägsjöfors: http://www.varmland.org/torsby/index...3&su=23&lang=1.
    Karin Westman och Håkan Blomqvist arbetar i sin glasstudio i Högboda (mellan Karlstad och Arvika) med ugnsgjutet glas och fusing: http://www.kahawk.net/frameset.htm.

    Nu till min önskan: det skulle vara intressant om ni glasvänner på PES kunde visa upp några glas från de här nämnda glasbruken – samla dem på den här tråden. En komplettering till vad som har visats på tråden Strömberg och utöver vad som finns på de hemsidor som jag visar på här. Komplettera också med fler exempel på glasmuseer och glas-studio i Värmland - som jag eventuellt har missat här.

    Vy söderut över Glafsfjorden med Glava och Sölje i sydväst:
    Bifogade filer

  • #2
    Mycket bra initiativ, som jag hoppas att många följer och någon måste ju vara först...

    Vas 10,5 cm hög i rökfärgat glas med tjocka väggar, hyttarbetad. Etikettsignerad EDA. Etketten har förmodligen varit i silver eller guld, nu finns endast en svag rest. Utan etiketten hade jag nog inte gissat på Eda.
    1930-tal? Formgivare?
    Bifogade filer
    Last edited by Kaptenen; 2008-10-29, 13:30.

    Comment


    • #3
      Annaberg, Liljedal och Sölje

      Flaskor här från Liljedal?
      http://www.precisensan.com/antikforu...ead.php?t=3691.

      "Glas under tre sekel" - en endast ett år gammal bok av Allan Nilsson från Åmål, har några praktfulla bilder på glas från Annaberg, Liljedal och Sölje. Där visas bl. a. "tre flaskor från glasbruket Annaberg på Värmlandsnäs, varifrån ytterst få objekt är kända".

      Sölje glasbruk hade förvånansvärt skickliga glasblåsare och ett prov på det är den smörask i blått glas, som Allan Nilsson visar upp på sid. 152 i sin bok. Locket kröns av en rikt ornamenterad topp.

      Man kan läsa om Sölje glasbruk i Anna-Lena Nordströms bok om bruk i Arvikabygden. Här finns glasbruket på en litografi, till vänster i bild. Herrgården i bildens mittparti är bebodd och nyrenoverad. Stavnäs kyrka på andra sidan sjön. Man får ha vägledning för att kunna se spår av glasbruket om man vandrar ner till sjön från hembygdsgården och glasmuseet i Sölje.
      Bifogade filer
      Last edited by Rebello; 2008-10-31, 13:22.

      Comment


      • #4
        Citat: Från Värmlandsnäs och Säffle har man sjöförbindelse upp genom Glafsfjorden och vidare på sjöar och älvar upp till Eda. Här hade man en naturlig transportled och det anlades under 1800-talet tre glasbruk här: Sölje, Glava och Eda.

        Det kan tilläggas att man i denna bygd var självförsörjande med råvaran kiseldioxid - från en kiselgruva i Ottebol. En ort vid Nysockensjön och vid nuvarande järnvägen mellan Arvika och Charlottennberg. En bok om detta ges ut av hembygdsföreningen där.

        Comment


        • #5
          Kvartsbrottet på Olebynäset i Nysockensjön försåg en period Glava glasbruk med kiselsten.
          Denna kvarts forslades ner till Glafsfjorden med hästforor. Den krossades där och gick så vidare med båt ner till Glava. Som framgår av bilderna, var det höghaltig kiseldioxid i Olebybrottet - bara att krossa och mala och sedan smälta i glasugnen.

          Frågan är om skutan Tre Remmare fraktade denna Olebykvarts ända ner till Sölje glasbruk - ner över Glafsfjorden? Bild nr 5 visar fjorden sedd från bronsålderns fornborg Rudsklätten, nästan nere vid Sölje och med kvartsbrottets höjder långt bort i fjärran. Bild nr 6 visar den magnifika utsikten mot väster uppe på den höjd vid vars nordände kvartsbrottet ligger.

          Bilder på kvartsådern och resterna av kvartsbrottet:
          Bifogade filer
          Last edited by Rebello; 2009-05-25, 15:27.

          Comment


          • #6
            Den enda byggnad som står kvar vid den plats där Sölje glasbruk låg -
            det är pottkammaren där man trampade lera och tillverkade glasdeglarna - se bilden här.
            Fotografen står på hyttbacken, just på den plats där den stora glashyttan låg.
            En hytta som efter branden 1840 återuppbyggdes med två ugnar.

            Bruksägaren Gustaf Magnus Stuart hade kallat in böhmiska glasblåsare, de flesta via Norge -
            och man gjorde en hel del smakfullt småglas på Sölje - vilket härmed efterlyses bilder av!
            Skålar med och utan lock, graverade lomflaskor, brännvinsflaskor och champagnestrutar m.m.

            Bland glasblåsarnamnen kan nämnas Landgraff, Hirsch, Heintz, Gleisner och de norska Guldbrandsen Portner och Kith.
            Man hade även sliperi på Sölje och där kan nämnas ritaren och gravören Johan Georg Chievitz och dennes lärling Adolf Fredrik Levin.
            Bifogade filer
            Last edited by Rebello; 2009-05-25, 07:51.

            Comment


            • #7
              Stuart hade egna skogar och en bra hamn belägen ett par hundra meter från glashyttan.
              Det rönte motstånd från andra skogs- och bruksägare i grannskapet, när Stuart hos Kungl. Kommerskollegium sökte tillstånd för sin hytta 1813. En av motiveringarna till beslutet var, att vi behövde ersättning för de för vårt land förlorade glasbruken i Finland!

              Bruksägaren på Sölje bodde flott i den herrgård, som nyrenoverades för något år sedan, se bild 1.
              Från hamnen med storbryggan alldeles nedanför herrgården, hade man sjöförbindelse ända ut till Göteborg - via Stömneflagan, Byälven genom Gillbergadalen och Harefjorden ner till Vänern vid Säffle. Bild 2 visar utfarten från Sölje hamn ner mot Stömneflagan.
              Bifogade filer
              Last edited by Rebello; 2009-05-25, 08:15.

              Comment


              • #8
                Nu emotses bilder på Söljeglas hit in på tråden!

                De första årens tillverkning dominerades av spegel- och fönsterglas.
                Vid slutet av 1810-talet och in på 1820-talet dominerade det vita småglaset - och där ibland fanns pokaler med lock, lomflaskor och servisglas - t o m graverat och slipat sådant glas.

                Av arkivmaterialet framgår att man även tillverkade blått småglas redan under 1810-talet, men även dokumenterat från 1839 och senare. Nisbeth och Fogelberg menar att det dock är svårt att säkerställa Söljeglas bland de blåa glas som finns kända från västsvenska bruk. Bl a försvåras identifikationen av att en del av Söljes glasblåsare hade kommit från Gjövik, där man samtidigt blåste blått glas av liknande modeller som de från Sölje omnämnda.

                Från 1840-talet och framåt förekommer det som Sölje är mest känt för: det ljusgröna eller halvvita småglaset samt apoteksglas och flaskor. I den gröna färgen tillverkades cylindriska eller klotformade karaffer samt brännvins- och dricksglas, de senare av samtiden kallade fyrbandsglas, i dag kända som länsmansglas. Buteljerna kom så småningom att dominera och de blåstes dels i grönt, dels i brunt och även i vitt glas. Räkenskapsböckerna nämner aseptin-, brus-, champagne-, cognac- och whiskeybuteljer m.m.

                Litteratur:
                Bifogade filer
                Last edited by Rebello; 2009-05-25, 15:42.

                Comment


                • #9
                  Varför gjorde man en "kinnekulle" i buteljerna?
                  Ja, så frågade mig en guide i Sölje glasmuseum för ett par år sedan, när vi tittade på sådana flaskor i museet.

                  Han hade själv inget svar, så jag inhämtade ett besked från Glasriket. Vad säger ni pesare om detta?
                  Last edited by Rebello; 2009-05-25, 15:44.

                  Comment


                  • #10
                    Om Söljeflaskor här:

                    Björn L:s fyndlåda från Hällefors:


                    . . . och här med kommentar från Björn L: "En teori som finns här i Värmland angående punch regaliner är att de som har en svagt konkav regalin kommer ifrån Sölje. Detta går dock inte att styrka men mycket tyder på att man haft speciella regalinsaxar på det glasbruket som gjorde att de skiljde sig lite från mängden."


                    . . . mer här om mynningsringar typiska för Söljeflaskor:


                    . . . och "peppar" från Arvika skriver här om Söljeblått och om Söljeflaskor i inlägg nr 5 - men visar inga bilder:


                    Men - vi vill ha bilder på konstglas från Sölje också!
                    T ex en skål med lock eller graverade lomflaskor och pokaler . . .
                    Last edited by Rebello; 2009-05-25, 21:58.

                    Comment


                    • #11
                      Glas från Sölje!
                      En samlare av Söljeglas kontaktade mig för fotografering - saknar både digitalkamera och bredand och kunde inte själv lägga ut bilder på sina glas här på PES. Här visas en del av den skörden, med samlarens egna data. Alla tre glasen är drivna och har oslipat puntelmärke.

                      Bild 1: skål från Sölje c:a 1830, höjd 11 och övre diameter 13,5 cm.
                      Bild 2: skål med h 7 cm, från 1850 och mugg med höjd 8 cm, från c:a 1820.
                      Bifogade filer

                      Comment


                      • #12
                        Ytterligare några Söljeglas från gårdagens fotoexpedition:
                        Bild 1: Tre små bandglas från Sölje c:a 1860.
                        Bild 2: Bägare, puntlad och driven, godstjocklek 4 - 6 mm, höjd 10,7 cm och diameter 8,5 cm.
                        Bild 3: tre små skålar, den till höger har höjd 6,5 cm och diameter 8,5 cm.
                        Bild 4: skål från c:a 1860, h 8 och d 8,5 cm.
                        Bifogade filer
                        Last edited by Rebello; 2009-05-28, 08:46.

                        Comment


                        • #13
                          Är kanske en dum fråga.
                          Hur vet man att detta är glas från Sölje?
                          Gud gjorde några perfekta huvuden,
                          resten satte han hår på.

                          Comment


                          • #14
                            Ursprungligen postat av Sladden Visa inlägg
                            Är kanske en dum fråga.
                            Hur vet man att detta är glas från Sölje?
                            Jo visst - enligt Nisbeth och Fogelberg är det svårt att säkerställa glas från Sölje.
                            Jag ska be samlaren själv kommentera dessa glas och ange provenienser,
                            när jag förhoppningsvis träffar honom i kväll.

                            Men - glasen kommer från folk i dessa trakter kring Sölje.
                            Allt kan inte ha kommit hit från Gjövik och annorstädes . . .
                            Last edited by Rebello; 2009-05-28, 15:19.

                            Comment


                            • #15
                              Mycket av glaset här kommer efter Gustavs auktion när det begav sig. Sorgligt nog var jag inte ens född då.

                              Intressant att det listats under konstglas. De uppvisade föremålen är ju alla åt bruksglashållet.

                              Comment

                              Working...
                              X