Tillinge - Boda - Oskarshamn

[Gideon]

Det är en mycket fin samling Du fått ihop, Gustaf53 och det blir allt svårare att finna de ovanligare varianterna till plånboksvänligt pris.

Igår gick en liten höna från Tillinge II, dyrt på Tradera.
521:- slutade auktionen på och det var bestämd köpare som ville ha den 5,4 cm höga pippin.
Så bestämd var jag inte, utan tog tillvara bilderna åtminstone, fastän de är något suddiga.
Hönan finns med i Karl Hammers häfte "Gammal bruks- och prydnadskeramik från Öst-Småland", tryckt 1989.
Äpplet och päronet är med i priskuranten och de var dyra även då.

[Gideon]

Den här enorma skålen hängde på väggen hos en bekant, men är numera nertagen på grund av förestående flytt, men också för att dess kondition inte tillåter fler äventyr på en tråd.
Fastän märkning helt och hållet saknas, tror jag att det är en Tillinge. Antagligen fanns stämpeln på det parti som flagat bort på undersidan.
Måtten är otroliga 58 cm i diameter, med en höjd av 22 cm. Jag vet inte riktigt vad man ska benämna den som, mjölkfat, spilkum eller annat.

Likväl - ur Karl Hammers häfte återigen:
"...Fram emot 1890-talet har man vid Tillinge II vidtagit en viss "uppstramning" av modeller och dekor. Sålunda har man oftast slopat brämet på mjölkfat och spilkumar och drejat dem i ett stycke utan inbuktning, Samtidigt har man bytt ut "guirland"- och "kedjemålningen mot en heldragen bred rand i brunt på utsidan av spilkumar och insidan av mjölkfat, i sistnämnda fall kompletterad med en cirkelrund platta i insidans botten. Även en del andra artiklar dekorerades med heldragna, vågräta, bruna ränder runtom."

Skålfatet är flatbottnat och den målade glasyren har börjat släppa runtom på insidan, vilket vittnar om flitig användning och ständiga klimatförändringar. Glasyren är inte lika beständig, och har tappat i kvalitet, jämfört med tidigare års produktion.
Ägarna har ännu inte bestämt dess slutliga destination, men min förhoppning är att skålen hamnar där den hör hemma, på ett museum.

[Gustav53]

Aj aj aj, den hönan hade jag nog bjudit mer för. Men, man kan inte vara med överallt hela tiden. Angående den stora skålen, så tror jag också att det handlar om Tillinge II.

[Gustav53]

Det närmaste hönan jag kan komma, är en Lergök. Jag tror den är gjord i Boda, även om den är glaserad (de var ju normalt inte glaserade).

Mer ovanligt skulle kunna vara Askfatet från första fabriken, och Spottkoppen (eller Spottskål som de kallades) från Tillinge II.

[Gideon]

Det närmaste hönan jag kan komma, är en Lergök. Jag tror den är gjord i Boda, även om den är glaserad (de var ju normalt inte glaserade).

Mer ovanligt skulle kunna vara Askfatet från första fabriken, och Spottkoppen (eller Spottskål som de kallades) från Tillinge II.

Din tupp är ovanlig, men frågan är hur framträdande dess klor är i relief på sockeln. De flesta fåglar jag sett från svenska sidan, och den bornholmska, har markerade tår och ben.
Man kan nog räkna med efterapningar hos lokala krukmakare, men som ett nytt men, får vi titta på den gröna färgen:

Ur Karl Hammers häfte:
"...Den ofärgade leran gav vid normal bränningstemperatur en blekgul skärv. Genom den blanka glasyren, som dessutom i sig hade en svagt gulaktig nyans, förhöjdes färgen på det glaserade godset till klargul. Vid något högre temperatur uppstod en svag dragning mot rödbrunt. Vid alltför hög temperatur fick godset en kraftigt rödbrun eller grönaktig missfärgning. (Sistnämnda kan ibland faktiskt vara vacker, nämligen om grönfärgningen utfallit jämnt över hela föremålet.). Den icke avsedda bruntoningen skall inte förväxlas med den jämna, gyllenbruna bruntoningen hos skärven, som man avsiktligt kan ha åstadkommit genom infärgning av leran eller som under senare decennier normalt uppstod i Boda, där man börjat blanda den gulbrännande bornholmsleran med en lokalt förekommande rödlera, vilket inte förekom vid övriga fabriker."

Tuppen kan mycket väl vara från någon av fabrikernas tidigaste period, och ha fallit ur priskuranterna vid ny revidering och inriktning på framställning.
En bild av dess undersida, kanske ger lite mer klarhet.

Beträffande hönan, är den återgiven i Tilliningefabriken II:s första priskurant från 1905, och de här små, oansenliga leksaksdjuren har säkert farit illa i många hem under årens lopp och jag kan mycket väl tänka mig att de fortfarande kan åtefinnas uppblandade i partilådor på auktioner.

Händerna har engelska förebilder, liksom parhundarna och de senare transformerade katterna på spiselkransar, fönsterbrädor och prydnadshyllor.
Den flotta spottkoppen, ser mera ut som en rakskål för mig, med tanke på att man kan hålla ena sidan under en haka.
Ändå står det i häftet, att:
"En drejad spottlåda i tre storlekar har likaså försvunnit ur sortimentet men ersattes på 1870-talet med en halvmånformad, pressad dito av en modell, som man ibland även kan få se tillverkad i gjutjärn."
Ståndsmässigt, så det förslår.

[Gustav53]

Det är just den gröna "missfärgningen" som gör att jag tror det handlar om Bodafabriken. Visst kan det vara någon av de andra fabrikerna, men jag håller ändå på Boda. Jag har aldrig sett någon sådan variant på föremål från t.ex Bornholm.

Beträffande klor och markerade ben, så skiljer sig Lergöken (eller Papegojan som jag skulle vilja kalla just denna variant) från t.ex Sparbössorna och en del av leksakerna. Lergöken har ju ofta denna typ av fot, medan de andra figurerna är mer detaljerade i sin utformning.

[Gideon]

Man får lov att se på helheten, och inte enbart färgen i det här fallet.
Tuppens utformning i sig, är ålderdomlig.
Visa närbilder av sockeln, så ska vi nog komma vidare.

[Gustav53]

Här kommer några närbilder. Tyvärr har jag lite svårt med ljuset just nu, men det syns väl hyggligt åndå.

[Gustav53]

Och så undersidan

[Gustav53]

Äntligen, en bättre bild på undersidan.

[Gideon]

Vad kan sägas om skillnaderna mellan de här två hundarna?
De har olika förlagor, vilket man ser på ögonens utformning och pälsarnas strukturer.
Jag tror att den med grön sockel är från Bornholm. Även där finns grönglaserade varianter.
Det är bra att detta diskuteras, och önskvärt vore med deltagande av fler samlare, speciellt från Danmark.

[Gustav53]

Jo, den är troligtvis från Bornholm, men den är som du skriver Grönglaserad alt målad under glasyren, medan Lergöken troligtvis har fått sin gröna färg p.g.av att den är för hårt bränd.

[Gideon]

Äntligen, en bättre bild på undersidan.

Jättebra!
Jag tror inte på Tillinge längre för denna tupp, utan att den är äldre.
Utseende och färg på bottnen stämmer inte med vad jag sett på föremål därifrån, oglaserad och ojämn som den är på ytan. Den är inte heller framställd på löpande band, så att säga.
Walerius´ bok kanske kan ge fler ledtrådar.

[Gideon]

Ett återknytande till det första inlägget, passar bra, eftersom två mindre flätfat nyligen hittade hem från Tradera.
Dessa är också märkta BF1 och redan från början såg jag att det ena fatet var skadat, i och med att ett par trådbitar saknades. Det gjorde mig inget, eftersom det andra skulle vara helt.

Som en fortsättning, damp i i brevlådan ännu ett litet flätfat i nästan samma storlek. Hel och hållen, men utan någon BF1-stämpel.
Helt lik sina syskon, och någon centimeter större i diameter bara. Trion kommer att förbli oskiljaktig, tillsammans med storebror och jag tror därmed att det inte behövs fler. Hm.

[Gideon]

Att det inte behövs fler, är lögn, åtminstone när det sägs av en inbiten keramiknörd...
I samma paket fanns också det här brunstensglaserade fruktfatet från Tillinge, ostämplad och möjligen från före 1890.

Som jämförelse i glasyrfärg, hittade jag ett par gamla bilder i arkivet, på en Tillingekatt som jag hade för flera år sedan. Den var övermålad med tjock guldbrons, av någon som tyckte att den skulle pryda sin plats bättre med ny kostym.

Det tog två dagar att mjuka upp beläggningen i en påse och skål med med lite aceton (utan olja). Sedan var det att gnugga och gnugga, med acetonindräkt bomullstuss som gällde.
Resultatet blev perfekt.