Tillinge - Boda - Oskarshamn

[Gideon]

Först var min tanke att lägga upp bilderna i tråden "Allmogekeramik!", men sedan tänkte jag att vi ju förknippar sådant med större och mindre krukmakerier på olika håll i landet.
Fabriker kan knappast kallas krukmakerier (enligt dåtida mått) och då faller Fayence- och terracottafabrikerna i Öst-Småland, som de kallade sig, utanför ramen. Serietillverkning var legio och spännande unikat ses inte därifrån.

Min tanke är att den här tråden visar vad vi har i våra samlingar, och kanske frågar varandra om "denna ostämplade sparbössa är från Tillinge", dansk, engelsk, nygjord kopia etc.
Komplettera gärna med mer rön, än vad som kan återfinnas som fakta i Karl Hammers utmärkta häfte "Gammal bruks- och prydnadskeramik från Öst-Småland", utgiven 1989.
Vi får se hur det utvecklar sig.

Jag börjar med ett trådfat, märkt BF 1, för Boda Fayence- och Terracottafabrik. Samma typ återfinns på Bornholm och Höganäs under 1800-talets andra halva, och kallas också för gallerfat eller flätat fat.
Den är 22 cm i diameter.

[engelsson]

Oj oj oj....den var häftig...hur tusan har de burit sig åt för o göra den...

[Bengt H.]

Kul med nya intressanta trådar, Gideon.

Jag börjar med att kopiera in en länk till en tråd under avd. litteraturtips.

http://www.precisensan.com/antikforum/showthread.php?t=12467

[Bengt H.]

Och fortsätter med att visa några bilder.
En del av föremålen är omärkta, några har tillinge-stämpel och någon Boda´s.

[Gideon]

Oj oj oj....den var häftig...hur tusan har de burit sig åt för o göra den...

För några år sedan, fick jag mig berättat att man flätade "bakifrån". Det vill säga att färdigpressade lertrådar av lagom längd låg vid sidan om krukmakaren, och han hade en liten kulle av bestämd storlek, på en skiva framför sig. På den sattes medaljongen överst.
Trådarna lades runtom hela vägen, och när det var gjort, veks trådarna tillbaka prydligt. Till sist trycktes fotringen fast som ett "lås".
En bagare skulle nog gillat det jobbet.

[engelsson]

Jisses ett sånt arbete..imponerande..tack för att du tog dig tid att förklara

[Gideon]

Och fortsätter med att visa några bilder.
En del av föremålen är omärkta, några har tillinge-stämpel och någon Boda´s.

Fina saker, Bengt H.
Skålen har jag en likadan av nånstans och den är märkt B.F. och en kusin med samma bård, återkommer i en av de utmärkta, danska länkarna Du visade på. Liksom mycket annat i museimontrarna.
Det är inte att undra på, eftersom Dam och hans kolleger kom från Rönne på Bornholm och tog med sig mallar och erfarenhet, samt mängder med gul lera från ön. Den leran skeppades i många år över till fabrikerna i trakterna av Timmernabben, tills "den tog slut" och man övergick mer till rödleran på orten.
I Hammers häfte, antas att omärkta föremål kommer från B.F. men det är svårt att avgöra. Även bornholmska föremål från den tiden kan vara omärkta.

En annan bild här, visar ett pinfärskt nyinköp från samlarmarknaden i söndags och såldes som anonym för en aning mer än vad en korv med bröd kostar idag.
Formen och färgen fångade intresset och en syning med luppen visade att instämplingen fanns där: B.F. med 1.
På baksidan av Hammers häfte återkommer samma skål, och jag hoppas att det räcker med den hänvisningen, för att återge avfotograferingen av dess bild med text.

[Andres]

Kanske lite pa sidan av amnet men har ni tankt pa oavsett Tillinge eller Hoganas ar tradfatet nastan alltid dekorerat likadant i mitten. Har ett fran Hoganas..(tror att jag visat fatet tidigare..)

[Gideon]

Blomsterkransarna och knippena blev mer eller mindre standard, redan i England och influenserna därifrån märks tydligt och tidigt på Bornholm.
Inte minst hos assietten nedan, som är en av sex likadana, kan vara från Jens Michael Andersens första år som "egen" i början på 1890-talet. "Kan vara" - beror på att det inte finns belägg ännu för att det är samme man som stämplat så.
Samma blomverk återkommer på ännu tidigare bornholmskt, som hos Stibolt och några andra, vilket kan ses i de montrar från Bornholms museum, som Bengt H. gav en länk till.

Hammer, Carl Dam med flera medhjälpare kom alla från Rönne till Timmernabben och startade Tillinge 1858. Redan då hade de med sig och utvecklade senare dekorförlagorna och tekniken på svensk mark.

[Andres]

Tack for info Gideon, intressant!

[Gideon]

Bland de välbekanta sparbössorna, vill jag lyfta fram hunden, som ett annat bevis på influensen från England.
Här är en omärkt voffsing som antagligen är från Boda F, pga sin ljust gula, bornholmska skärv och glasyr, med små inslag av brunt. De grönt glaserade sockeln talar också Boda F, men reservationen måste ges för att sparbössan är bornholmsk.
Hur som helst, jag har också ställt den bredvid en engelsk hund av lite annorlunda ras, men då tog jag vad jag hade framme.
Bilderna får tala för sig själva som ett utvidgat svar på Andres blomsterfråga...

[E.B.]

Lägger in mina småmissar i denna tråd där de hör hemma. Omärkta och 6 cm höga.

[Andres]

Vilket ar var influensan fran England??

[Bengt H.]

En bild på en skål (eller ett grötfat) som jag tror kommer från någon av fabrikerna.
Ingen märkning på undersidan förutom en instansad "3".

[Bengt H.]

En bild på en hylla med diverse. Närbilder kommer senare.
Några stämplar.