Först var min tanke att lägga upp bilderna i tråden "Allmogekeramik!", men sedan tänkte jag att vi ju förknippar sådant med större och mindre krukmakerier på olika håll i landet.
Fabriker kan knappast kallas krukmakerier (enligt dåtida mått) och då faller Fayence- och terracottafabrikerna i Öst-Småland, som de kallade sig, utanför ramen. Serietillverkning var legio och spännande unikat ses inte därifrån.
Min tanke är att den här tråden visar vad vi har i våra samlingar, och kanske frågar varandra om "denna ostämplade sparbössa är från Tillinge", dansk, engelsk, nygjord kopia etc.
Komplettera gärna med mer rön, än vad som kan återfinnas som fakta i Karl Hammers utmärkta häfte "Gammal bruks- och prydnadskeramik från Öst-Småland", utgiven 1989.
Vi får se hur det utvecklar sig.
Jag börjar med ett trådfat, märkt BF 1, för Boda Fayence- och Terracottafabrik. Samma typ återfinns på Bornholm och Höganäs under 1800-talets andra halva, och kallas också för gallerfat eller flätat fat.
Den är 22 cm i diameter.
Fabriker kan knappast kallas krukmakerier (enligt dåtida mått) och då faller Fayence- och terracottafabrikerna i Öst-Småland, som de kallade sig, utanför ramen. Serietillverkning var legio och spännande unikat ses inte därifrån.
Min tanke är att den här tråden visar vad vi har i våra samlingar, och kanske frågar varandra om "denna ostämplade sparbössa är från Tillinge", dansk, engelsk, nygjord kopia etc.
Komplettera gärna med mer rön, än vad som kan återfinnas som fakta i Karl Hammers utmärkta häfte "Gammal bruks- och prydnadskeramik från Öst-Småland", utgiven 1989.
Vi får se hur det utvecklar sig.
Jag börjar med ett trådfat, märkt BF 1, för Boda Fayence- och Terracottafabrik. Samma typ återfinns på Bornholm och Höganäs under 1800-talets andra halva, och kallas också för gallerfat eller flätat fat.
Den är 22 cm i diameter.
Comment