Allmänt meddelande

Collapse
No announcement yet.

Olika tekniker för framställning av konstglas

Collapse
X
 
  • Filter
  • Klockan
  • Show
Clear All
new posts

  • Dokumentation: Olika tekniker för framställning av konstglas

    hur ser man skillnad på överfång och underfång och sommerso
    är det någon som skulle kunna vara jättegullig ch förklara hur själva tillverkningen med dessa tekniker sker.'finns det fler tekniker som nån kan berätta om???
    finns så mycket man vill löra sej och så få som kan, att sprida sin kunskap gör att det hålls levande =)
    livet är som regnet! antingen duggregnar det eller så regnar det inte ett dugg!

  • #2
    Det är lite synd att alla förklaringar om glas ligger utspridda på massa olika glastrådar, detta med, under, över, och mellanfong, ligger på PES,
    det är bara hur man skall hitta alla trådar
    Hirvi
    SVERIGE är en del av Dagsnäs Hornborgasjön! hemsida http://www.faglaviksglas.se/

    Comment


    • #3
      Konstglas - tekniker

      Knut Bergqvist (mästare vid Kosta från 1894, Orrefors från 1914, Lindefors från 1929 och Strömbergshyttan från 1933- 47) har skrivit om överfångsmetoder i sina minnesanteckningar:

      Enligt den äldsta metoden fångade man först an det ofärgade glaset i en degel och det färgade glaset fångades an däröver från en annan degel. Denna metod hade den nackdelen att överskiktet blev för tjockt för att etsa. I äldre tider gjorde man överskiktet tunnare med en stöpningsmetod. (Han beskriver också denna stöpningsmetod – men den beskrivningen tycker jag är svår att förstå.)

      I Sverige tog man fram en enklare metod: överdrivningsmetoden som man började använda på Kosta glasbruk vid början av 1890-talet. Därvid blåser man två jämnstora kulor där färgen ligger som underfång i den ena. Detta med underfång innebär: som underfång har en liten färgtapp klippts på pipan och blåsts ut innan man fångat an klarglas däröver. De båda kulorna sätts ihop och den med underfång knackas loss från sin pipa. Man värmer in, öppnar och kränger den sedan över den andra kulan. Där ligger då färgen överst och man blåser så upp samt puntlar, klipper och driver ut det avsedda glasföremålet. Färgen ligger överst i ett tunt skikt och i avsvalnat tillstånd kan man bearbeta glaset med etsning etc.

      Ovanstående beskrivning har jag lagt in på Wikipedia – vid Orrefors glasbruk
      http://sv.wikipedia.org/wiki/Orrefors_glasbruk. Där kan man bl a välja ”Tekniker från Orrefors” eller ”Konstglas – tekniker”.

      Konstglas – tekniker kan väljas direkt här:
      http://sv.wikipedia.org/wiki/Konstglas-tekniker .
      Där finns teknikerna: ariel, fuga, graal, kraka, ravenna, överfångsglas.

      Utförligare om graaltekniken finns på

      (Grundat på Knut Bergqvists minnesanteckningar.)
      Last edited by Rebello; 2008-08-27, 23:35. Anledning: ändrat länk

      Comment


      • #4
        tusen tack
        detta borde bli temalänk eftersom det är ren information
        livet är som regnet! antingen duggregnar det eller så regnar det inte ett dugg!

        Comment


        • #5
          hirvi; det är därför jag frågar för det var utspritt och jag fick inget grepp om det alls.
          btw. är du glasblåsare?
          livet är som regnet! antingen duggregnar det eller så regnar det inte ett dugg!

          Comment


          • #6
            Nu är länken till Graal(glasteknik) här ovan rättad.

            Bilder på skärvan av och signeringen av Knut Bergqvists Orreforsgraal nummer 3 och en berättelse om den - även om tillverkningstekniken för de tre första graalarna - finns på http://www.fotosidan.se/blogs/graal-...ate=2008-01-01. Agnes Hellner har berättat om denna graal - i boken Kärlek till glas - att den hade ett mönster av "vita svanor som visst fått vingarna något klippta vid sin tillblivelse".

            Comment


            • #7
              Ursprungligen postat av Fireflites Visa inlägg
              - - - finns det fler tekniker som nån kan berätta om???
              finns så mycket man vill löra sej och så få som kan, att sprida sin kunskap gör att det hålls levande =)
              En tråd på PES där det i första inlägget finns några länkar till litteratur om glas som ger svar om tekniker, t ex från Glasforskningsinstitutet och ett "lexicon" där tekniker radas upp:
              http://www.precisensan.com/antikforu...ght=glasteknik.

              Comment


              • #8
                *niger djupt och tackar rebello för hans kunskap *
                livet är som regnet! antingen duggregnar det eller så regnar det inte ett dugg!

                Comment


                • #9
                  Glasteknik på VITRA

                  I fjol träffade jag Mäster Micke på Pukeberg och vi fann ett gemensamt intresseområde: den teknik min far tog fram på Orrefors 1917, när han skulle göra graalämnen med mer än två färgskikt. Mästerblåsaren Knut Bergqvist har själv beskrivit denna metod och den finns återgiven i boken Kärlek till glas. Det gäller tekniken att kränga ända upp till fem tunna färgskikt över varandra. Nu framgick det av samtalet på Pukebergs glasbruk att Mäster Micke och Wilke Adolfsson använder i stort sett samma teknik, när de blåser ämnena till Astrid Gates dubbel- och trippelgraalar. Dock underlättas deras arbete av att det inte är tunnväggiga graalglas som under perioden 1916-29, utan tjocka graalpjäser.

                  Jag fick också kontakt med den kursansvarige för glasdesign Ole Victor vid Designhögskolan på Pukeberg. Han har i samarbete med Gunnel Holmér på glasmuseet i Växjö samt formgivaren Astrid Gate, medverkat i ett EU-projekt VITRA.
                  http://www.e-vitra.eu/vitra-technics..._v_148-l4.html .
                  Utan att logga in sig, med användarnamn och kod, på detta forum, kan man läsa ”beskrivning” och ”historik” för tekniker som Graal, Ariel, Sandgjutning, Reticello, Incalmo, Pâte de verre m.m.

                  Det är främst hantverkare som har möjlighet att logga in sig och då även kunna se demonstrationsfilmer för dessa tekniker! Mästarna Micke och Wilke samt glaskonstnären Astrid Gate medverkar i filmavsnitten om Graal och Ariel. Bertil Valliens team på Åfors medverkar i filmen om ”sandgjutning”. VITRA är ett fantastiskt fint projekt! Administrerat av universitetet i Nancy.

                  Comment


                  • #10
                    Såg Micke och Wilke blåsa en dubbelgraal formgiven av Wilke på plats för ungefär ett år sedan, och det är sannerligen en imponerande syn! Rekommenderas för alla som råkar stöta på ett tillfälle där de gör detta inför publik!

                    Och stort tack för länken Rebello, detta ska utforskas det är ett som är säkert!

                    Comment


                    • #11
                      Ursprungligen postat av cjf Visa inlägg
                      Såg Micke och Wilke blåsa en dubbelgraal formgiven av Wilke på plats för ungefär ett år sedan, och det är sannerligen en imponerande syn! Rekommenderas för alla som råkar stöta på ett tillfälle där de gör detta inför publik!
                      Ja, första gången jag såg graalblåsning var i 11-årsåldern. Klockan fem en morgon före det ordinarie arbetet - i det magiska skenet från glasugnen i Strömbergshyttan. Fader Knut hade plockat fram några graalämnen från tiden på Orrefors. Värmt ett av dem över natten i värmugnen - häftade an och jobbade fram en rödbrunskimrande, tunnväggig graal, med sonen Sven-Erik som assistent. Tyvärr sprack de flesta. Förmodligen p g a spänningar mellan de olika glassammansättningarna i det 20 år gamla ämnet från Orrefors och klarglasskiktet från Strömbergshyttan. När Knut plockade fram ett stort och praktfullt, men sprucket graalfat, ur kylugnen - då darrade hakan och tårarna var där.

                      I de pojkåren satt jag också en hel förmiddag hos farbror Gustav Bergkvist i Orrefors och beundrade hans handlag med pipa, puntel och verktyg i hyttstolen, när han blåste Halds tjockväggiga graalglas.

                      Verkligen bra att vi har mästare som Micke och Wilke som för detta glashantverk vidare och dessutom utvecklar det!
                      Last edited by Rebello; 2008-08-29, 09:27. Anledning: tillägg om tunnväggig graal jämförd med tjockväggig

                      Comment


                      • #12
                        imponerande intressant du har sett en mästare in action live
                        behandla mig bra så behandlar jag dig bättre behandla mig illa skyll dig själv.citerat av R.S.B.

                        Comment


                        • #13
                          Ursprungligen postat av harley Visa inlägg
                          imponerande intressant du har sett en mästare in action live
                          Och som tack för dessa upplevelser och många andra, så skriver jag in i en uppsats vad mäster Knut har berättat i handskrift om Kosta från 1880-talet och fram till graalens födelse i Orrefors 1916 - och sammanställer, kommenterar och illustrerar vad som skrivits om honom i konsthistorisk glaslitteratur - via guldmedalj i Paris 1925 för samarbetet med Gate och Hald och fram till konungens Vasamedalj, utdelad 1948 i Strömbergshyttan.

                          Comment


                          • #14
                            det måste vara underbart att ha sånna minnen. slår sockeplast och rubrikskub med hästlängder
                            livet är som regnet! antingen duggregnar det eller så regnar det inte ett dugg!

                            Comment


                            • #15
                              Här finns lite videoklipp från Corning museum of glass.
                              Mycket spännande för oss amatörer att titta på. Speciellt i den andra länken.



                              Gud gjorde några perfekta huvuden,
                              resten satte han hår på.

                              Comment

                              Working...
                              X