Allmänt meddelande

Collapse
No announcement yet.

Steninge

Collapse
X
 
  • Filter
  • Klockan
  • Show
Clear All
new posts

  • Steninge

    Stämpeln på den här marmorerade vasen från Steninge förbryllar mig.
    Har någon fler uppgifter och jämförande stämplar, än de som finns i Vingedals?
    Vasen känns som 1920-tal, eller åtminstone från tiden före starten av Steninge Keramik i Märsta 1932.
    Bifogade filer

  • #2
    Det finns i Halland ett Steninge keramik har jag för mig. Var det inte de som tillverkade blomkrukor?
    Syn, intryck och kunskap ökar när man saktar ner ...

    Comment


    • #3
      I Halland finns 25 keramiker, bland andra Helmut och Ann-Katrin Witt (Witts keramik) och Varbergs keramik, men någon äldre ”Steninge keramik” har jag inte kunnat finna belägg för.
      Sedan har vi Steninge Lervarufabrik AB i Brynäs, som bedrev tillverkning och försäljning av lergods mellan 1972 till cirka 1986, enligt en inventering av förorenad mark i Gävle kommun.

      Vi får nog vända blickarna tillbaka till slottet utanför Stockholm.
      Märsta hembygdsförening har en hemsida, men den har tyvärr ännu inte lagt in någon historik om Steninge slott och kringverksamheterna.

      Och så har vi Schlossmans bok ”Lergodskonstnärer” som bl.a. säger:
      ”Östen Schauman från Finland ägde slottet en tid på 1910-talet. Han var mycket intresserad av trädgårdsodling och anlade en större handelsträdgård omkring 1916. Till slottet hörde också ett jordbruk. På de flesta gårdar och slott fanns ett tegelbruk för tillverkning av tegel för gårdens behov. För handelsträdgården behövdes blomkrukor varför Östen Schauman startade en blomkrukstillverkning. Han gjorde efter några år konkurs och lämnade Steninge 1919.
      På 1920-talet har flera personer omväxlande arrenderat eller ägt slottet eller delar av anläggningarna.
      (1932 köptes Steninge av familjen Wolfgang R. Thomas, son till USA:s ambassadör i Sverige. Steninge Lervarufabrik och Steninge Trädgårdar blev kända. Noterat på annat håll.)
      På Steninge säteris ägor fanns efter 1932 två verkstäder för lergodstillverkning. I den ena, som låg bara några kilometer från slottet vid en vik av Mälaren, producerades blomkrukor.
      I den andra verkstaden, som låg närmare slottet, tillverkades prydnads- och hushållsgods. I de efterlämnade papperen om Steninge benämns de två verkstäderna som keramikfabriken respektive blomkrukstillverkningen.”

      Det finns mer att läsa i Schlossmans bok, som om Karl Birger Femling och hans ansvar för försäljningen av prydnadsgodset från och med 1933 fram till dess att han lade ner denna del av produktionen 1940. Mycken dokumentation blev tyvärr lågornas rov, då huset för tillverkningen brann ner 1958.

      Man kan ställa sig frågan om det var någon av arrendatorerna på 1920-talet som drejade och glaserade den här vasen, eller om de två verkstäderna hade skilda märkningar alldeles i början av 1932, för att sedan ha enhetlig märkning och etikettering?

      Comment


      • #4
        Hur ser leran ut, färgnyansen alltså?
        Syn, intryck och kunskap ökar när man saktar ner ...

        Comment


        • #5
          Hmm, nu satte Du mig på det hala, Äjth!
          Tog mig en närmare titt och vid det första påseendet ser det ut att vara rödlera, men invändigt är det gult...
          Leran i Steninge mark är röd, så verkstaden där borde falla bort, om förstås inte någon arrendator importerade den gula leran från Bornholm eller tog den från södra Sverige, vid denna tid.
          Ja, jag vet att det börjar låta långsökt!
          Bifogade filer

          Comment


          • #6
            Men det gula invändigt är väl samma glasyr som på utsidan eller? Det röda tycks lysa fram i botten där glasyren? inte täcker. ja är det förresten glasred botten? Var ngnstans sitter märkningen? Lustigt föremål detta Gideon. Spännande!
            Syn, intryck och kunskap ökar när man saktar ner ...

            Comment


            • #7
              Lite fler bilder har tagits, så att det bättre framgår att det faktiskt är gul lera.
              På ett ställe har färgen inte tagit och där är det enbart klar glasyr, utan inslag av den röda hinnan, som förvillar ögat.
              Det finns två stämplar. En runt nedre delen av livet och en svagare som sitter nära bottenringen.
              Undersidan är delvis oglaserad.
              Jag har nu sänt ett mail till Steninge slott, där förhoppningsvis en historisk insatt person kan bekräfta eller avfärda att vasen är gjord på deras mark.
              Visa gärna fler alster med samma märkning, ni som har, eller delge annan information.
              Bifogade filer

              Comment


              • #8
                Jag väntar med spänning på eventuellt svar!
                Syn, intryck och kunskap ökar när man saktar ner ...

                Comment


                • #9
                  Gideon, Importerad lera ar inte sa langsokt. Om jag inte ar helt fel ute sa importerar t.ex. Torngrens i Falkenberg sin lera fran Holland.....

                  Comment


                  • #10
                    Jag har också en sak med denna "Steninge"-märkning.
                    Visar bilder och hoppas också på mer upplysningar.
                    Bifogade filer

                    Comment


                    • #11
                      Det är en skönhet Du visar, Bengt H!
                      Rinnglasyr, till skillnad från min marmorerade, men uppenbarligen från samma tillverkningstid.
                      Jag skickade frågan med länk hit, till Steninge slotts Kulturcenter, men har ännu inte fått svar. Så jag gjorde en liten påstötning hos den pressansvarige för slottet, och vi får nöja oss med detta tillsvidare:

                      "Hej!

                      Jag ber om ursäkt för att du inte fått något svar, det har nog blivit vidaresänt som du skriver. Vi hade Keramiktillverkning här på Steninge i början på 1900-talet och den kan mycket väl härstamma härifrån. Företaget Steninge keramik blev uppköpt under 1900-talet av Uppsala Ekeby, så det är ganska längesedan det varit Keramiktillverkning här. Mer än så kan jag tyvärr inte hjälpa dig."

                      Vi får ha förhoppningen att det finns en keramiksamling bevarad i Steninge slott, trots allt, så att man kan jämföra utseeenden och märkningar.

                      Comment


                      • #12
                        Tack så mycket för att du delger oss läsare din intressanta forskning, Gideon.
                        Jag har också försökt att hitta något uppslag i Schlossmans utmärkta bok utan att direkt få någon riktigt bra teori om tillverkaren.

                        Comment


                        • #13
                          Ingen av dessa vaser kan kopplas till Steninge i Märsta. Det vågar jag påstå med bestämdhet. Min hustru och jag har skrivit en ny bok om Steninge och Sigtuna Keramik. "STENINGELERA" ges ut i samarbete med Sigtuna Museum. Nu på tryckeriet. Släpps den 12 augusti.
                          100 sidor med massor av märkningar och koppling till formgivare och exenpel på deras produkter. Boken kostar 150 kr. Vid föskottsbetalning av 190 till PG 81 95 47-1 inkluderas porto och emballage, ange adress!

                          Comment


                          • #14
                            Jag är glad över att ni gjort detta tillkännagivande, efter att jag har uppmärksammat er på denna delikata Steningediskussion, via Märsta hembygdsförening.
                            Det blir intressant att få ta del av boken i augusti, och jag är bland de första att beställa denna!

                            Det hade dock varit roligt att få en hint redan nu, om var Bengts vas och mitt exemplar egentligen kan vara gjorda, vilket väcker intresset än mer för ämnet och kommande bok.

                            Comment


                            • #15
                              Måste tyvärr göra Dig besviken. Vi kan inte säga var Bengts och Gideons vaser är gjorda. Men jag skulle titta närmare på Vitt i Halland. För glasyrens skull.
                              Leran och glasyren utesluter Steninge i Märsta och dess dotterfabriker i Brynäs och Vretstorp. Där användes "röd lera".
                              I augusti kommer en utförlig redovisning av vårt Steninges märkningar. Det finns ingen likhet med ovan avbildade.

                              Comment

                              Working...
                              X