Warning: Undefined array key "p" in /home/precisen/public_html/antikforum/includes/vb5/template.php(404) : eval()'d code on line 794
Warning: Undefined array key "p" in /home/precisen/public_html/antikforum/includes/vb5/template.php(404) : eval()'d code on line 794
Warning: Undefined array key "p" in /home/precisen/public_html/antikforum/includes/vb5/template.php(404) : eval()'d code on line 794
Warning: Undefined array key "p" in /home/precisen/public_html/antikforum/includes/vb5/template.php(404) : eval()'d code on line 794
Warning: Undefined array key "p" in /home/precisen/public_html/antikforum/includes/vb5/template.php(404) : eval()'d code on line 794
Warning: Undefined array key "p" in /home/precisen/public_html/antikforum/includes/vb5/template.php(404) : eval()'d code on line 794
Warning: Undefined array key "p" in /home/precisen/public_html/antikforum/includes/vb5/template.php(404) : eval()'d code on line 794
Warning: Undefined array key "p" in /home/precisen/public_html/antikforum/includes/vb5/template.php(404) : eval()'d code on line 794
Warning: Undefined array key "p" in /home/precisen/public_html/antikforum/includes/vb5/template.php(404) : eval()'d code on line 794
Warning: Undefined array key "p" in /home/precisen/public_html/antikforum/includes/vb5/template.php(404) : eval()'d code on line 794
Warning: Undefined array key "p" in /home/precisen/public_html/antikforum/includes/vb5/template.php(404) : eval()'d code on line 794
Warning: Undefined array key "p" in /home/precisen/public_html/antikforum/includes/vb5/template.php(404) : eval()'d code on line 794
Warning: Undefined array key "p" in /home/precisen/public_html/antikforum/includes/vb5/template.php(404) : eval()'d code on line 794
Warning: Undefined array key "p" in /home/precisen/public_html/antikforum/includes/vb5/template.php(404) : eval()'d code on line 794
Polska krukmakare -
precis en sån (PES) - antik- & samlarforum
Kan inget om polska krukmakare men kunde inte motstå denna lilla
högblanka, mörkt mörkt brunsvarta goding. Särskilt som den då var
exemplariskt välsignerad. Annars hade jag trott att den var svensk.
Den lilla vasen är tunt,tunt drejad och följaktligen mycket lätt.
Sigeringen får jag till:
Jozef Zacbanjuz, Kopyczynce. Jozefs efternamn är jag osäker på,
men Kopyczynce verkar ju vara en plats i Polen, man hittar en del
om judeförföljelser och liknande hemskheter när man söker på orts-
namnet.
Vad ska man tro om åldern? Vore den svensk skulle jag gissa på ca
100-år.
Staden Kopyczynce verkar ha en turbulent historia och dessutom
fanns ett tegelbruk, intressant. En vacker karta finns från 1859.
Mest troligt känns ju 1919-1939. (1919-1921 pågår ju strider i området men känner inye till hur de påverkat trakten) Tycker det känns rimligt med tanke på formen.
Det var ju efter Molotov-Ribbentroppalten när Stalin och Hitler delade upp Polen som området tillföll Sovjetunionen och därmed Ukraina. Befolkningen i området var blandad, men polacker "relokaliserades" efter 1945 till före detta tyska områden. Rimligen är den gjord före dess.
Ja precis, slarvigt av mig. Men det har hänt mycket i området på 100-år.
Man känner tacksamhet över att vare född i Sverige............................
Hittade tegelbruket/lerkärlsfabriken på kartan. Under och över bruket står det
med stora bokstäver Hetmanszczyzna på kartan. Detta syftar på kosackerna
som hade ett eget delvis självstyrande "lilla ryssland" 1649-1775. Nu ska ju
kartan vara från ca 1859 enligt uppgift. Kan det vara dessa överlevare som
nämns som grundat bruket och kan Jozefs "efternamn syfta på dessa kosacker?
Jozefs efternamn tolkar jag till Zacbanjuz men med de polsk/ryska språkskillnad
erna kanske man kan få till Zaporizja istället som är namnet på dessa kosacker
Tack Staffan, riktigt intressant blir det när vi börjar fundera över
hur den lilla vasen hamnade i Sverige och då explicit i Skarpnäck,
av alla ställen.
Området där Kopyczynce ligger kallades 1772 till 1918 för Galizien,
ej att förväxla med Galicien i Spanien. På kartan ser vi den lilla
staden nästan längst i öster mot den ryska gränsen.
Invånarna kallades Galizier, även om en del i de västra delarna hellre
ville kallas polacker. Till Sverige (Skåne) kom i början på 1900-talet
galizier som gästarbetare. De jobbade framförallt på betodlingarna.
Att ta upp sockerbetor var ett tungt och slitsamt göra och de skånska
betodlarna var väl inte heller pigga på att betala arbetarna särskilt
mycket kan man tänka, precis som nu ska ju arbetskraften helst vara
gratis. Så på något vis fick dom hit galizier 1901
Det berättas att de galiziska arbetarna bodde i lador där de låstes in
över natten. Där lagade man också sin mat och man törs knappast
tänka på hur det hade blivit vid en eldsvåda.
Även i Bromölla, vid kaolinfabriken (IFÖ) fanns det galizier, som mest
så många som 700 personer. Likaså detta var ett slitsamt och dåligt
betalt arbete. Det finns olika uppfattningar om dessa de första gäst-
arbetarna. En del såg dom som strejkbrytare och lönedumpare och
andra som offer för hänsynslösa kapitalisters utsugning.
En del har skrivits och avhandlats om dessa människor långt bortifrån.
Numera professorn Lars Olsson har i Historisk tidskrift 1991:1, beskrivit
deras värld i "betplockarna och första världskriget" där han hävdar att
en av anledningarna till att första världskriget bröt ut var de utvecklade
och rikare ländernas allt större utnyttjande av billig arbetskraft från de
mindre utvecklade och fattigare länderna. Detta ledde till massarbets-
löshet och misär även för arbetarna i de rikare länderna.
Ja, det är mycket man känner igen från dagens samhälle, inget är nytt
under solen som man brukar säga.
Nu är man ju riktigt sugen på att försöka följa vasens väg bortifrån den
lilla staden Kopyczince och hit till Sverige. Var det någon av dessa arbetare
som hade den med sig som ett kärt minne från hemstaden eller?
Tyvärr finns tydligen inga namnuppgifter på vilka dessa människor var.
De allra flesta flyttade säkert tillbaka av olika anledningar, deras arbets-
kraft kanske inte efterfrågades längre eller så var inte tillvaron här till-
räckligt lockande i längden. Nåväl, några blev kvar och gifte sig och fick
barn som ha sa i visan Povel Ramel. Tänk om man kunde spåra någon
och därmed få följa vasen på sin vandring. Någon kanske hade den med
sig som ett kärt minne av den gamla hemstaden.
Den enskilt viktigaste pusselbiten är förmodligen att kunna tyda Jozefs
efternamn, hur är det med polskan i läsekretsen? Kan man hoppas på
några förslag? Alla mottages tacksamt/prylsnubben.
.....detta närmast monumentala ointresse för slavarbetare
i Sverige så lägger jag in denna karta över den huvudsakliga
förekomsten år 1907. Frågan är om vi är på väg åt samma
håll igen, eftersom alla klagar över för höga lägstalöner....?
Om någon uppfattar inlägget som något provokativt så är
det ju helt rätt uppfattat.
Tråden handlade ju om keramik säger någon, javisst men
keramiker är också människor vars bakgrund kan vara väl
intressant insatt i ett socialt sammanhang.
Jag vet inte om jag tycker ämnet är ointressant. Däremot har jag inte jättemycket att bidra med annat än lite generella kommentarer.
Det är ju svårt att säga om krukan har kommit in med dessa eller med någon flyking i samband med andra världskriget, eller någon som flytt under kommunisttiden eller någon som utvandrat senare.
Just för att kunna åldersbestämma krukan vore det ju
av ett visst värde att kunna härleda krukmakaren och
då är ju efternamnet inte så dumt att ha, eller.........
Ingen har kommit med minsta försök till tolkning som
jag efterfrågat, det kallar jag inte att man inte vet
hur intressant man tycker att det är.
Du FBQ brukar ju akktid ha något att komma med, så
kom igen nu med vad Du tolkar Jozefs efternamn till..
Visst - vill du att jag skall gissa så Zabanhaicz.
Det låter dock konstigt och jag har säkert fel. Men så har jag ingen aning om vilka galiziska efternamn som är vanliga eller ens rimliga och då blir gissandet ganska svårt.
Din tråd och funderingar är intressant och väcker
minnen, visserligen svaga. När jag var i 6-års åldern
tillbringade min familj en sommar i Båstad och jag
minns att det fanns de som inte talade så bra svenska.
Ja, det skulle ju då varit 1949, efter kriget.
Jag funderar vidare,... och om någon, som var krukmakare
stannade kvar?
I Skåne fanns ju redan många krukmakare, så om
någon krukmakare hade kommit dit då, skulle
det nästan inte märkts. Men kanske var det just ej
krukmakare som "gästarbetade"(inom citationstecken!!).
Vi drar parallellen till, efter och i samband med,1956, då
två krukmakare kom till Gotland, Szilasi och "farbror Öcsi",
som Thomas sade.
Jag stöter ofta på parallellen, när jag hittar keramik från -56(?)
nere i Botkyrka, då många ungrare som kom, arbetade
vid Alfa-Laval, berättar Magdi som förut hade kontakt med
Ungerska huset.
Finns det några föreningar, Galizisiska, Polska, Ukrainska eller
Ryska i Skåne? Det finns ungerska vet jag.
Hittar vi några galizisiska, polska, ukrainska, ryska
krukmakare i Skåne vid den tiden och efter?
Parallellen finns också i Ungern när det kom eller tvingades
dit, arbetskraft från Tyskland, Swaben, m fl områden och
religiösa flyktingar, efter att Turkarna ödelagt landet.
Ja, överallt finns dokument om just tyska krukmakartraditioner
och man skiljer på protestantiska tyskar och tyskar.
Intressant tråd hälsar
Staffan
....jag ser att det finns en stor polsk förening i Skåne...
Extra tillägg: En annan parallell kan vara när jag letar efter
"Ingenmanlänningar" i Sverige och hittade några, på en baltisk
kulturfest i Vårsta. Ja, och gammelsvenskbyborna i Sverige....
en samlar kaffekvarnar(!)....
.....är ju med största sannolikhet tillverad i Galizien och då
närmare bestämt i Kopyczynce precis som det också står
under. Det är tveklöst så.
Hej förresten Staffan och tack för Ditt inlägg på tråden!
Staden Kopyczynce har ju en brokig och tragisk historia
på många sätt. Den har ju tillhört både det ena och det
andra landet och även inte tillhört något land tidvis. Under
andra världskriget dog ca 8.000 judar i staden enligt uppgifter
från Sovjetiska myndigheter i strider mellan Nazytyskland och
Sovjet.
Mycket av det som finns på nätet om Kopyczynce och den
Österikiska/Ungerska provinsen Husiaty´n handlar då också
förståss om judisk geneologi och sökandet efter anförvanter
från gångna tider. Det finns även minst ett par böcker om
staden på NY public library författade på hebreiska och jiddish,
vilket inte jag har mer hjälp av än bilderna.
Kolla in hur många benämningar staden har haft på denna länk
så förstår Du hur brokig dess historia har varit:
Comment