Du sitter på en liten dyrgryp, Äjth!
Om inte väldigt dyr, så i allafall namnet mycket eftersökt av samlare.
Den mångsidige Jens Harald Quistgaard, född 1919, finns det en hel del skrivet om. Förutom keramik, arbetade han med trä, silver och andra material.

Får återkomma, när jag har lite mer kött på benen, om inte någon annan också vill fylla i.
Sköldmärkningen har jag inte sett tidigare, men den kommer att rotas fram! Hoppas jag.

Visa gärna resten av skålen under tiden.

Gideon, varför skulle denna pytteskål vara en dyrgrip bortsett från att "den store" Quistgaard formgivit den? Jag har f.ö aldrig sett ngn keramik av honom tidigare. Samlare må vara tokiga, men doooo.............
Bild på lilla skålen. Inte så bra, men...

Varför? Av det enkla skälet att stora namn alltid har sin breda samlarskara - hur taskigt eller bra produkten är utfört. Ett bra exempel är de många galna samlare av konst för väggarna, som bara tittar på NAMNET och inte på MOTIVET.
Det är oftast uppåt väggarna - men det där får ventileras i annan, mer allmän ämnestråd.

För min del tittar jag på prylen först, tänker efter om jag gillar den och var jag skulle kunna ha den. Först därefter på namnet och till sist priset.

Det var svårt att slå sköldmärket, i förbindelse med Quistgaard, ur tankarna, så efter att ha haft tänkarmössan under kvällen och natten, överlämnar jag det magra resultatet - med nattmössan i hand...

JHQ var med redan från starten av Palshus, som konstnärlig medarbetare, och stannade i 1 1/2 - 2 år, innan han gick vidare i sin konstnärliga utveckling. Jag har ingen bok om honom hemma, men andra borde kunna få fram en kortare historik om honom.

Uppenbarligen var han god konstnärsvän med ägarna av Palshus, Per och Annelise Linneman-Schmidt.
Betänk hans ålder 1948, 29 år gammal, och jag låter det vara osagt tillsvidare att de tre studerade tillsammans i unga år, och att han därför hjälpte dem med att få ut konstnärligt goda produkter på marknaden. Frode Bahnsen hade samma roll (de platta elefanterna t ex, påstås vara av hans hand).

Det mesta jag sett från Palshus genom åren, är att det är signerat för hand i godset, som PL-S till exempel.
Sköldmärket med 3 lurar (?) kan mycket väl vara Palshus allra första stämpel, innan paret Linneman-Schmidt lämnades ensamma i keramikverkstaden, för att självständigt utveckla sig. För detta har jag inget belägg för ögonblicket, men två konkreta exempel ges härnedan.

En JHQ-vas på eBay just nu:


En tekanna, som post nr elva på listan:

Att döma av E-bay-auktionen kan jag förstå din ståndpunkt, frågan är om han får vad som begärs! Tack Gideon för ditt nattarbete. Förefaller ju troligt att denna logo var Palshus från början. Då min skål inte har handristad signatur får vi anta att de producerades i större skala.

Bara för att det inte är en handristad signatur, behöver det inte betyda lågt värde.
Huvudsaken är VEM som gjort prylen. I det här fallet är det oomtvistat en Quistgaard.
eBayskålen har högt pris, men kom då ihåg att det är en antikhandlare i Danmark som begär det.
Samma prislapp har han säkert i sin butik.
Hade han begärt 200 dollar istället, så hade skålen rykt direkt.
Det kan Du hoppa upp och sätta Dig på!

Jag har JHQ från Eslau keramik, så det är inte bara Palshus!

googlade på JHQ o Eslau o fann följande


About Jens Quistgaard Jens Harald Quistgaard (JHQ) was born in Copenhagen in 1919 into an artistic environment with close connections to the Academy of Arts. His parents were both artists, one a sculptor, the other a painter. At an early age, JHQ became his father's assistant and was apprenticed to one of Denmark's most distinguished silversmiths, Georg Jensen.

In the years following the second world war, JHQ exhibited at Charlottenborg in the spring exhibits of 1947, 1951 and 1952; Habitations Nouvelles, Paris 1955; the annual exhibits of Danish designers and craftsmen (from 1940 to the1960s); Milan 1954; the Danish Museum of Decorative Art; Museum of Modern Art, N.Y.; and he has had separate exhibits, among others at Lerchenborg manor in Denmark.

JHQ received gold and silver medals at the triennial in Milan 1954, the Lunning Prize 1954, and the Neimann Marcus Prize in 1958.


JHQ has carried out design, architecture, logo and project assignments for: Danish International Design Ltd. N.Y.; Trip Trap Dk; Bing & Grøndahl Dk; Georg Jensen DK; Ted Nierenberg Mt. Kisco N.Y.; Vacation village in Penang, Malaysia; Eslau Ceramics Dk; The Danish Police, town arms for Danish boroughs; Aalborg Portland Dk.; Palshus Ceramics Dk.; Holmegaard Glassworks Dk; The Royal Porcelain Factory Dk.; Nissen Wood Factory Dk; Slagelse Silverware Factory Dk; IQ Designs and a large number of other companies and organisations.

In his extensive and far-reaching lifework, JHQ has always approached things from the sculptor's perspective. His work has always and will always be marked by an abiding fondness - and respect -for the traditions of craftsmanship that he learned as a young man by working actively with the local village craftsmen, from whom JHQ learned the art and skills of the carpenter and the smith.


JHQ's desire to create better designed products led him early to industrial art, and with his exceptional craftsmanship, his well-developed sense of the third dimension and his great and abundant creativity and originality JHQ made a name for himself as a designer of a wealth of product lines, furniture, cutlery, pots and pans, ceramics, porcelain, articles of wood and textiles that for two generations now have combined to give the user a sense of an aesthetic whole.

Very often, Quistgaard's intimate knowledge of traditional techniques has shown industry new and innovative ways, and throughout his life he has had an affinity with the idealists behind the English Arts and Crafts movement. The enormous success of the company Dansk Designs on the American market, as well as in Japan and many other export markets, has given JHQ wide recognition.

JHQ is still very active, and from his drawing board and studio new distinctive products continue to appear. In co-operation with IQ Designs and IHQ.DK, these products - the antiques of the future - will be produced and marketed for the joy and benefit of present and future generations.

mer om Eslau, där också JHQ omnämnes

5. maj. 2006 - 14:06
Manden bag stor lokal virksomhed er død
Fabrikant, Lauge Eslau Larsen, Sengeløse, er død 84 år.


Med hans bortgang er et spændende kapitel i et af Danmarks store internationale kendte keramiske produktioner afsluttet.
Lauge Eslau Larsen voksede oprindelig op på et mindre husmandsbrug i Sengeløse Mose. Han var ligesom sin ældste broder, Esbern Eslau Larsen, uddannet pottemager på lervarefabrikken, G. Brack & Sønner i Taastrup. De begyndte i en tidlig alder at eksperimentere med pottemageri og keramik i forældrenes husmandssted. Her byggede de deres første ovn til at brænde keramik, der var fremstillet af ler fundet i Sengeløse Mose.
I begyndelsen af januar 1944 åbnede de deres første virksomhed under navnet ”Eslau”. Esbern Larsen havde forinden fået en grundig uddannelse, som industriel keramiker i Sydtyskland, der var et af de førende steder på det tidspunkt.
I løbet af en snes år var fabrikken en af de største keramiske virksomheder herhjemme og en velrespekteret arbejdsplads med 25-30 medarbejdere og flere forskellige afdelinger i Sengeløse.
Billedhuggeren Per Linnemann - Schmidt tegnede virksomhedens første stel kort efter anden verdenskrig i 1946. I midten af halvtresserne indledte brødrene et nært samarbejde med formgiveren Jens Quistgaard, som skabte de særprægede og meget eftertragtede spisestel ”Flamestone” i sort og hvidt, der blev en salgssucces i brede kredse. Det førte ”Eslau” til Dansk Design, der solgte produkterne i USA. De blev revet væk hurtigere end de kunne fremstilles i Sengeløse. Siden fulgte nogle givtige design og produktive samarbejder med diverse keramikere. Her kan nævnes, Jane Reumert, Niels Refsgaard, Finn Lynggaard og Tue Poulsen.
Esbern Eslau Larsen døde i 1991, men Lauge Eslau Larsen kørte virksomheden videre med sin svigerinde, Lilly Larsen, i administrationen til slutning af halvfemserne.
De havde forgæves forsøgt at sælge virksomheden, men slutteligt købte Lilly Larsen, Lauge Eslau Larsen, ud sidste år. Han blev alvorligt syg for blot nogle uger siden.
Lauge Eslau Larsen var elev på Askov Højskole i 1953-54, og dette ophold fik stor betydning for den unge mand. Indtil for få år siden var han en sikker gæst ved højskolens ”Åbent Hus” – arrangementer. Han var oppe i årene, da han mødte Alice Nielsen. De blev gift i 1962 og fik hurtigt tre dejlige børn, der siden også har beriget dem med nogle skønne børnebørn.
Lauge Eslau Larsen rejste en del og boede i udlandet i en periode. Han sad også i det lokale, Sogneråd i Sengeløse, hvor han var et dygtig og konstruktiv medlem, valgt af partiet Venstre.


NTA

Stort tack för den mäktiga informationen, jani!
Den är nu sparad under JHQ, mht Eslau. Får också göra en notis i Vingedalaren (tack och lov för de vita marginalerna!).

Äjth - kan Du inte lägga upp bilderna på din vas igen? Så fattar nya läsare vad vi pratar om.

Gideon, det var ett litet fat, ska se om jag har kvar bilderna, annars kan jag ett nytt.

Här kommer äntligen den lilla skålen. Jag kommer att lägga ut den på Tradera, tycker inte det är ¨något speciellt och den har bara stått i en låda alltför länge.

Det er sjældent at se Jens Quistgaard keramik på loppis eller antikmesser, og en lille rund vase set på nettet står til 2700 kr! Når priserne er så høje på hans keramik er det nok fordi der er et begrænset antal arbejder fra hans hånd. Jeg så/ fotograferede faktisk en ret stor vase sidste sommer (omkring 30 cm høj) på butiksloppis til 125 kr, men jeg købte den ikke. Nok fordi den ikke gav mig den store oplevelse at se på, og der var et lille men usynligt skår i bunden - og man kan jo ikke købe alt man ser! Vasen stod et godt stykke tid inden den blev solgt. Vasen kan utvivlsomt sælges for en god pris.

PS. Jeg opfatter hans mærkning som hans eget mærke, uafhængigt af Palshus og Eslau, uanset hvor han har fået sine arbejder tilvirket.