handdator

Visa fullständig version : Dåligt?????



Hektor
2007-07-05, 19:27
Är det inte helt allmänt dåligt beställt bland "folket" med föremål där den lilla enstaka människan lagt ner lite av sin energi på att skapa?

Peter S
2007-07-05, 20:15
Jo, det är det. Det är precis som om virkade överkast, stramaljtavlor och tändstickstavlor skulle få en renässans bara för att arbetsinsatsen är stor. Jag har ingen förståelse för terapiarbeten utan en idé och ett konstnärligt handlag. Tacka vet jag Sophia Isbergs terapiarbeten. Där gick det åt mycket tid...
http://www.camillak.com/CharlesK/Isberg.htm

Hektor
2007-07-05, 21:10
Så då menar du att min träbit inte talar till dig?

Peter S
2007-07-05, 23:03
Nej, I mina ögon är det bara en sopskyffel bland andra...

Hektor
2007-07-06, 20:19
Peter du tillhör inte den skaran som i minsta skruv ser vad andra ser i en hel maskin. Fel du tillhör skaran "hel maskin". Men det man inte ser har man inte "ont" av så det gör ingenting.
För min del njuter jag av materialets hårdhet men likväl mjukt på något sätt.
Strukturen i träbiten och ett föremål som har brukats, sen är föremålet inte alltför vanligt vilket också kan kännas bra.
Man kan undra hur många sådana träbitar som ovan Peter kan springa ifatt under en vecka? Nog finns det någon i Stockholm men likväl.
Det finns så många gamla träbitar som inte kommer i närheten av dom som "tillverkas" i dagens läge, hade en navare (från Stockholm) 1600-talet, en underbar träbit.
Man är väl rätt så ensam om att gilla material i gamla grejer, fast glasfolket har ju förståelse så helt kört är det dock inte.
Var någon gubbe som vandrade bland bergen i Japan under 3mån och sökte efter den rätta roten för sin tillverkning.
Han var inte någon som tog sitt val på en höft.

Hirvi
2007-07-06, 21:32
Här är mera trä HEKTOR!!!
Jag gillar trä, kanske när det har en historia bakom, som man gillar!
(Dom med runda hål ca 120cm) 1800 talet, hittade jag, fyra mil gångväg, V, om Enari Nordfinland, Lemmenjoki -80 talet, Norska gränsen, S, Angeli.

Var med Finnar där, och vaskade guld, flög dit! Gå hem! (dåligt väder)
Dessa guldvaskarfällor hittade vi + spaden på väggen.

Där stod dom gammla tallarna, med ett yxhugg i (blekade) som gräns för Guld-inmutningen , det hade vallat över bark, så man såg trädstammen 15-20cm in i hålet, (historia)
Faktum är! att det lever ett 100tal Finnar kvar i skogarna, bor också i jordkula,
dom sista i Europa!

Bild på väggen (faen själv) Kungajakt på Skaraborgs Edsmären!

Hektor
2007-07-06, 22:42
Var ju en lyn gubbe, lite av Afrika, vad hade man träbitarna med hålen till?
Träbitar från Afrika är aldrig fel , fast dom är nästen det mest efterapade som finns så priset har dalat såvida man inte med säkerhet...

Hirvi
2007-07-06, 23:25
Vi lägger ner Guldvaskning i Europa,'
Det är nog (mög)
Hirvi

hose
2007-07-07, 00:31
Nogen gange så har jeg bare sådan en lyst til store sigte brød. Og så skal melet sigtes.
Diameteren er 49 cm. Hvad synes i om en sådan en?

hose
2007-07-07, 00:35
Billed diameteren er 26 cm - hvor finder man et rundt billede på 26 cm? For slet ikke at tale om 3 billeder.
ak ja snitteglæde.

hose
2007-07-07, 00:40
Hvad skal man lave ?
Jeg kan da snitte lidt mere. Billeddiameteren er 32 cm. Rammen med dekoration er 52 cm. Sikken et træ han har fældet den fyr. Alle fire er skåret i et stykke dekoration og det hele.

hose
2007-07-07, 00:42
Vi går lige tæt på skæringen.

Hirvi
2007-07-07, 11:19
Var ju en lyn gubbe, lite av Afrika, vad hade man träbitarna med hålen till?
Träbitar från Afrika är aldrig fel , fast dom är nästen det mest efterapade som finns så priset har dalat såvida man inte med säkerhet...

Träbitarna HEKTOR!
Dom ligger i en träränna, där sand och sten forsar ner,
med vatten, där fastnade Guldet i hålen, sanden gick vidare,
i dag har dom vinkeljärn, där guldet lägger sig bakom. (Guldfälla)

Det är tyngden!
En, 1 lit mjölkpaket med Guld, blir vikten nära 20 kg.

Samma om (Bly) ca 11kg.'
Hirvi

Ulferic
2007-07-07, 14:10
Blir lite avundsjuk på dig Hirvi. Har varit på jakt efter en varglapp i många år. Var med och bjöd på en för ett antal år sedan men tyckte den blev för dyr.

Ulferic
2007-07-07, 14:29
Hector började med en träbit och några följde efter. Visar en skuren handspegel som svar på Aal:s goa ramar. Spegeln är i Fornnordisk stil och på baksidan finns inskuret 14/3 1891 plus ett mongram som jag inte kan tyda.

FBQ
2007-07-07, 18:16
Då kanske jag skall ta med ett par ramar. Ganska mycket enklare men ganska tidstypiska. Den tunnare innehåller en teckning daterad 1882 och den tjockare med maskhål är daterad på baksidan 1885.

Jag hade tänkt ta med mitt enda nyinköp på sista tiden här också, eftersom det också var en ram - fast jag kom på att jag hade några frågor runt den, så det får bli en eget ämne.

hose
2007-07-07, 19:43
Min ramme er ikke så nydelig som din FBQ, til gengæld så indeholder den et gammelt motiv. Hvordan afgør jeg hvordan billedet er lavet?

Motivet er Stændertorvet i Roskilde inden Stændertorvet blev lavet.

hose
2007-07-07, 19:45
denne er ligeledes simpel i rammen. Motivet er danske flådeskibe sent 1800. Hvordan ser jeg hvad billedet er lavet af.
Glasset er samme alder som billede med masser af strukturer - så det er nok det bedste. Jeg faldt for den svag lyseblå.

Hektor
2007-07-07, 21:09
Jag förstår hur denna vaskning fungerade nu.
Vad jag föll för pladask av Uuuff.. spegel.
Här är en simpel mojäng till en maskin.

Hektor
2007-07-07, 21:11
Jag förstår hur denna vaskning fungerade nu.
Vad jag föll för pladask av Uuulff.. spegel.
Här är en simpel mojäng till en maskin.

FBQ
2007-07-08, 17:31
Hose, jag har svårt att se hur den är gjord - det kan ju vara en blyertteckning, men då borde det gå att se just spåren av pennan.
Jag tycker ramarna ser ut att vara från början av 1900-talet - fast bilderna kan ju vara äldre - det var en vacker paspartout - den känns faktiskt lite äldre än tidigt 1900-tal, fast jag tycker det blir lite svårt att säga.

Du kanske vet något om Roskildes byggnadshistorik - jag vet ju inte när det nya torget tillkom. Jag har bara varit i Roskilde en gång, och jag minns inte riktigt hur torget såg ut. Kanske kan man säga något utifrån kläderna, men de

Som vanligt flyter jag bort från ämnet :) - annars hade det varit roligt att visa mer ramar. Hektor - du får väl berätta hur arg du blir när jag gör såhär.
Jag skall i alla fall visa motiven, det är blyertsteckningar i båda ramarna. Den ena lite taffliga är som sagt daterad 1882. Den andra är odaterad men med en datering bakpå bilden. Jag skulle ju utifrån motivet ha gissat att den var äldre, men ramen är nog absolut 1880-tal och motivet är säkert kopierat från någon 20-30 år äldre illustration.
Jag kände mig tvungen att visa resterna av de gröna sidenbanden som tavlan har hängt i på baksidan. Jag har ett fotografi från släktingar på 1920-talet som fortfarande hade sina tavlor hängande på det viset.

FBQ
2007-07-08, 17:39
Hose, jag har svårt att se hur den är gjord - det kan ju vara en blyertteckning, men då borde det gå att se just spåren av pennan.
Jag tycker ramarna ser ut att vara från början av 1900-talet - fast bilderna kan ju vara äldre - det var en vacker paspartout - den känns faktiskt lite äldre än tidigt 1900-tal, fast jag tycker det blir lite svårt att säga.

Du kanske vet något om Roskildes byggnadshistorik - jag vet ju inte när det nya torget tillkom. Jag har bara varit i Roskilde en gång, och jag minns inte riktigt hur torget såg ut. Kanske kan man säga något utifrån kläderna, men de

Som vanligt flyter jag bort från ämnet :) - annars hade det varit roligt att visa mer ramar. Hektor - du får väl berätta hur arg du blir när jag gör såhär.
Jag skall i alla fall visa motiven, det är blyertsteckningar i båda ramarna. Den ena lite taffliga är som sagt daterad 1882. Den andra är odaterad men med en datering bakpå bilden. Jag skulle ju utifrån motivet ha gissat att den var äldre, men ramen är nog absolut 1880-tal och motivet är säkert kopierat från någon 20-30 år äldre illustration.
Jag kände mig tvungen att visa resterna av de gröna sidenbanden som tavlan har hängt i på baksidan. Jag har ett fotografi från släktingar på 1920-talet som fortfarande hade sina tavlor hängande på det viset.

Bruce
2007-07-08, 19:27
testing

nisse 8
2007-07-08, 19:31
Nu kom den:)
Admins hand fixade biffen:D

Hektor
2007-07-08, 22:25
Jag bejakar inte någon kvinnlig sida så jag blir inte arg det minsta. Det enda är att "folket" inte riktigt förstår vad som menas med träbiten överst, är van vid det också så här är lugnt.

FBQ
2007-07-09, 14:17
Jag tror att jag förstår vad du menar - även om det inte alltid är så lätt - fast jag håller bara delvis med dig.
Jag har pratat med en etnolog som menade att de dekorerade ost och mangelbräden som fanns inte var representativa för hur dessa ursprungligen sett ut - bara de "vackra" hade bevarats.
Nu tror jag inte alls att det stämmmer, även om det finns en hel del vi inte känner till om allmogens liv under 1600-talet vet vi tillräckligt mycket om hur det såg ut på 1800-talet för att säga att man faktiskt lade ned arbete på sina föremål.
Man levde knapert och hade sällan något överflöd - alla köpevaror var en extra ansträngning av resurserna och förekom relativt sparsamt.
Det man hade att kosta på sig var sitt eget arbete - som var nästan gratis.
Sedan var det väl där som i många andra fall - att uppfylla den sociala normen blev viktigt - ett vackert dekorerat mangelbräde eller ostkar visade att man kom från ett rekordeligt hem.
Jag har sett mangelbräden som varit i praktisk användning under 200 års tid - då gällde det att göra bra saker.
När man någon gång ser enklare föremål så är de väldigt ofta sent tillverkade - efter industrialsieringen intåg. När andra börjar skaffa köpevaror blir inte de här sakerna statusmarkörer längre - och då blir det inte längre meningsfullt att lägga ned mängder med arbetstimmar på sina vardagsföremål.

Sedan vet du ju att jag är lite skeptiskt till det där med "bra" och "dåligt", men det är ju en annan sak.

Annars måste jag säga att jag verkligen tilltalas av Sophia Isbergs alster - så härligt tidstypiska! Det riktiga frossandet i rokokoornament och allt som liknar rokoko, delvis innan nyrokokon har slagit igenom.
Sophia Isberg tar det till nya höjder med sina helt överdekorerade - men just därför så härliga saker.
Jag blev riktigt avundsjuk på hennes klockställ - det jag har är visserligen trevligt - men det är lite annan dignitet på hennes.

Hektor
2007-07-09, 16:19
Det är bra när "materialen" talar till En. Ännu en träbit som talar, har varit med i flera årtionde och snackat skit.

FBQ
2007-07-09, 17:16
Jovisst - fast jag tycker väl egentligen att det är roligast när de kan berätta mer om vem som gjort dem och var.
Är den daterad Hektor? Just de där flaskformig brukar ju vara 1600-tal eller 1700-talets början.
Ingen kröning?
Jag tror alla fall att jag skall försöka köpa ett sådant när det blir tillfälle - det finns ju en del så de brukar inte bli så dyra.

Ulferic
2007-07-09, 17:35
Visste att jag läst om varglappar och Edsmären någonstans. Fick efter lite letande fram rätt bok. Skara museum förvärvade 1987 cirka 1500 varglappar från Edsmärens kronopark i Västergötland. De hittades i en jordkällare och på hörännet vid kronojägarbostället Stenseke i kronoparken. Förmodligen användes de för sists gången i samband med Oscar II älgjakter i kronoparken i slutet på 1800-talet. Orsaken att varglapparna användes var att omsluta jaktområdet så att kungens jaktlycka blev god. Hade kanske varit enklare att leda fram älgen till kungen. Ett antal äreportar hade rests för att hedra det kungliga sällskapet. Den första äreporten hade rests intill glasbruket Fåglavik. Hirvis domäner. Om dessa finns kvar framgår inte av texten men är säkert rivna. Hirvi vet säkert. Artiklen innehåller också hur och vilka som tillverkade dessa vargdukar. En del av varglapparna från Stenseke bär årtal. Årtalen 1777,1778,1814,1820 och 1826 förekommer. Antar att Hirvis lapp kommer från kronoparken från början.
Vardag och fest var det säkert skillnad på. Enkel selbåge med spår av flitig användning

FBQ
2007-07-09, 18:20
Jag glömde bort Hirvis jaktlappar med allt datakrångel. Jag kände inte till Skaraborgs edsmären, fast vi hade skalljakt i mina hemtrakter också. Fast det var lite längre sedan och några jaktlappar har jag inte.

Annars var det inte för kungens skull - A. Schönberg ordnade skalljakter även när Kungen (Fredrik I) inte var närvarande. Det var ett led i utrotningskriget mot odjuren. Annars tog vid den hära jakten 5 björnar, 3 vargar, 3 lodjur, 1 räv och 12 älgar (+ en del Hare och fågel)
Fyrkanterna på den här planschen visar var jaktlappar var uppsatta.

(glömde att påpeka att kopparsticket är från mina hemtrakter)

Hirvi
2007-07-09, 19:20
Det är så sant, Ulferic & FBQ!
Tack vare min jobbarkompis! tips till Skara Museum, det blev väl knappast tack för det!
Han bodde på gården, såldes ganska nyligen!
Jag har 2km till Stenseke, jobbade mycke i dessa skogar efter Glasbruket! Det fina jakthuset står kvar, jag får ta och visa det när jag fotat det!
Äreporten är med på Glasbrukssidan, på en bild!
Hirvi


Här är Kungarnas jaktstuga!

Oskar 1 & 2dre!
Hirvi

Sladden
2007-07-10, 01:13
Så här ser gammalt trä ut , Hektor!

Hektor
2007-07-10, 15:08
Sladden så se gammal ek ut som har varit utsatt för väder och vind. Rätt mysigt men det fattas i detta fallet slitage av den mänskliga handens rörelse.
Det är mysigt att se tiden tand på föremål då den har gnagt en längre tid.
Ingen som har tidens tand att visa upp? Peter har kanske en liten mjölktand att presentera?
Emedan vi väntar på mjölktanden så får man sticka emellan med en, är det marimba en sådan heter eller vad?

Peter S
2007-07-10, 15:37
Nej, dom har tandfén tagit för länge sen!
Däremot gick jag länge omkring med mina 4:or (4: or) i en liten påse eftersom jag fick dra ut dem i mogen ålder, för tandregleringens skull. Men numera vet jag inte var jag har dem...

Men det är väl iallafall gran på sladddens bild? Eller "furu" som både gran och tall kallas.

Fan att man inte kan skriva ihop : med andra tecken utan att det blir små fjantiga gubbar. Har samma problem på jobbet där min ordbehandlare absolut vill att mina priser i parentes ska bli glada gubbar. Där går det inte att skriva (125:-), undrar om det gör det här?

FBQ
2007-07-10, 16:01
Synd att jag åkt från Dalarna, fast jag hade ju ändå inte någon kamera med mig. Leksand har väl annars bara ett par 1400-talstimmerhus. Rättvik med sina kyrkbodar har lite fler, fast i mora vimlar det av 14- 1500-talsbodar.
Synd att jag inte har någon vacker bild här, så jag får väl lägga in en länk till kyrkhärbret från Mora (fast det står nu för tiden i Älvdalen) - det är 1280-tal

http://www.w.lst.se/template/NewsPage.aspx?id=2476

Fast det härligaste var nog att komma upp på tensta kyrkvind - ovanför de nuvarande tegelvalven. Där satt takstolarna från 1200-talet som burit upp det gamla trävalvet kvar. Själva sparrarna verkade vara av någon anledning vara i gran och huggmärkena i träet efter byggarna var hur klara som helst (tänkte säga att det såg ut som de gjort igår men det gjorde det inte - fast 1200-tal hade man nog inte gissat på om man sett dem).

Fast nog trä vara vackert utan att ha jättespektakulär ålder.
Förresten Hose, var det en riktig fråga, en retorisk eller en gissning till oss med den där tavlan - det vore roligt att följa upp den.

LasseC
2007-07-11, 02:41
Så här ser gammalt trä ut , Hektor!

Hektor det där lär nog inte vara ek snarare furu.

FBQ
2007-07-11, 03:36
Peter, det är nog Furu (tall) på sladdens bild. Gran har man bara till lador ibland, där det t. o. m. är en fördel om det blir riktigt dragigt.
(ditt inlägg syntes f.ö. inte förrut).

Hektor
2007-07-11, 23:03
Eftersom det hade klarat sig så länge så antog jag det vara ek.
Är alla hus gjorda av furu där uppe?

Sladden
2007-07-11, 23:32
Det rör sig om en kvarn från 1780.

LasseC
2007-07-12, 03:25
Är det kärnfura så klarar det sig
DG

Kecke
2007-07-12, 10:53
Nej, dom har tandfén tagit för länge sen!
Däremot gick jag länge omkring med mina 4:or (4: or) i en liten påse eftersom jag fick dra ut dem i mogen ålder, för tandregleringens skull. Men numera vet jag inte var jag har dem...

Men det är väl iallafall gran på sladddens bild? Eller "furu" som både gran och tall kallas.

Fan att man inte kan skriva ihop : med andra tecken utan att det blir små fjantiga gubbar. Har samma problem på jobbet där min ordbehandlare absolut vill att mina priser i parentes ska bli glada gubbar. Där går det inte att skriva (125:-), undrar om det gör det här?

Det är väl tall som kallas furu?

Äjth
2007-07-12, 14:07
Helt riktigt Kecke, Vilken ska bort? fur och tall är samma sak. Granen skall bort, bort bort.

Peter S
2007-07-12, 15:05
Trodde jag med tills jag skulle bygga själv och upptäckte att "furu" är ett sortimentsnamn på brädgårdarna och kan vara både gran och tall. Dessutom finns det historiskt belägg för det...

Ohämmat klippt från nätet:
Fura, av fornsvenska fora, är av germanskt ursprung och besläktat med latin quercus = ek. Fur finns belagt som svenskt virkesnamn sedan 1586 medan trädnamnet fura betytt ett avverkningsbart barrträd vilket som helst - man skiljde mindre på träden och mer på deras nytta. Först under 1800-talet började alla tallar kallas furor i södra Sverige. Jämför engelska fir = gran och tyska Fichte som på 1500-talet betydde tall men idag gran.
? Namnet tall, belagt i svenskan sedan 1618, är ett gammalt nordiskt trädnamn av osäkert ursprung. Ursprungligen betydde det ett ungt barrträd i största allmänhet.

(http://www.shenet.se/vaxter/tall.html)

FBQ
2007-07-12, 15:49
Hmm... jag måste gå igenom mitt dombokmaterial från 1600- 1700-talet.
Furu eller Fura används genomgående på tall i domboksmaterialet, det är svårt att veta om det understundom faktiskt syftar på granar.
Däremot vet jag några fall då det uttryckligen skrivits gran alla fall från sent 1600-tal; men inget där det skrivits tall.
Men jag skall undersöka saken närmare så får jag återkomma.
I 1700-talets har jag sett grankärl särskilt specificeras.

Och Hektor - Ek går inte norr om Dalälven, och även de som gjorde de var kungens träd. Att göra åverkan på dem var det hårda straff för - Ekarna skulle i första hand gå till att bygga örlogsskepp. Sedan stal man nog en och annan Ek ändå i skogarna, vindfällen hade man rätt att ta vara på, och efter tillstånd sjuka Ekar. Men det ekvirket gick till stop, småkaggar och en och annan kista. Hur skåningarna kunde få ihop till så mycket ekkistor har vi disskuterat på AP förrut - någon som vet?

FBQ
2007-07-12, 16:01
Jag hade lite fel, jag upptäckte just att träden faktiskt kallats Tallar.
Virket kallas furu men har nästan alltid varit tall om inget annat sagts - har det inte varit det har det specificerats som granvirke.

Äjth
2007-07-12, 16:12
Skåne kallhuggdes ju och därmed fanns gott om ek. Idag ser vi ju bara ett böljande jordbrukslandskap.
De flesta som IDAG jobbar med virke vet ju att skilja på gran och tall/fur. Vad det kallades eventuellt förr är ju ganska ointressant för dagens användning av de bägge virkessorterna. Gran är gran och tall är tall!!

FBQ
2007-07-12, 19:27
Om man vill kan man väl se orden själva som små antikviteter :)
Annars tycker jag att det är roligt när språket berättar om hur man sett på sakerna runt omkring sig.
Funktionen bestämde ju oftast träslaget - i de flesta fall var tall det mest lämpade. När det särskilt behövdes påpekas angavs det.

Hektor
2007-07-12, 19:28
Jag har en stor ek planka som varit vägg i ett 1700-tals hus, minns inte nu vad den kallas, dom lades ner mellan lodrät stående stockar i skåror.

FBQ
2007-07-12, 19:42
Skiftesverkshus.
Ja, jag vet att söderöver har man ibland haft Ek i takstolarna.
Jag antar att det är från ett hus söderöver i landet. Skiftesverkshus finns ända uppe i Uppland, men de fåtal hus jag sett därifrån har inte varit av ek.

Hektor
2007-07-12, 21:25
Ja just det, har en ekstocksbit från takstol som jag norpade då något som hette Kvärkahus var rivet. En ödslig plats långt nere i en ravin.
Polerade upp den, gud förbjude, men man var ung och oförståndig. Sen å andra sidan så är det nog inte så stor "brist" att man gjorde polering just i detta fallet.
Jag ser att vår mästerpolerare är inne, har han några synpunkter på denna min bedrift?

Peter S
2007-07-12, 23:55
Skåne kallhuggdes ju och därmed fanns gott om ek. Idag ser vi ju bara ett böljande jordbrukslandskap.
De flesta som IDAG jobbar med virke vet ju att skilja på gran och tall/fur. Vad det kallades eventuellt förr är ju ganska ointressant för dagens användning av de bägge virkessorterna. Gran är gran och tall är tall!!

Regelvirke kan vara både och... Om det finns behov av att skilja på dem, t.ex. i panel så anges det förstås...

Hirvi
2007-07-21, 21:18
Här är, Kung Oskar 1 & 2 jaktstuga!
2 km NO Fåglavik, på Stenseke gård, Skaraborgs Edsmären!
Här var mycke (Varglappar)

Får se om bilderna kommer rätt nu!
Hirvi

Sladden
2007-07-22, 08:48
Kontrar med - Backstugan!
Kungligheterna har inget att ta till mot armodets djupa magsäcksskrumpnad.

Därefter något allmogeskillt, konstifik byggning tillhörande Bruzaholms Bruk.
Uppförd i koppar och fönster! Var p-matsal för de, litet högre hönsen.

LasseC
2007-07-22, 14:05
Bruzaholmsbyggnaden ser lite "risig" ut Användes den ännu?

LasseC
2007-07-22, 14:14
Har väl visat upp den här någonstans förut. Med tanke på Bruzaholm måste den väl visas en gång till.:D

Hirvi
2007-07-22, 14:25
Har väl visat upp den här någonstans förut. Med tanke på Bruzaholm måste den väl visas en gång till.:D

Ja, Var det någon pumphistoria?
Hirvi

Sladden
2007-07-22, 18:24
Byggnaden används inte.
Vädurspumpen är väl en av landets bästa uppfinningar, kräver endast lite fallhöjd!

LasseC
2007-07-22, 18:34
Ja Hirvi Du fick ett svar att det var en vädurspump. Sladden vet Du när den uppfanns? Jag håller med Dig om att det är en av de bästa uppfinningarna som gjorts. Det lär ju finnas sådana som har arbetat i över 100 år och fortfarande fungerar. Det är väl bara tändkulemotorn som kommer i närheten.
DG

Hirvi
2007-07-22, 18:55
Ja Hirvi Du fick ett svar att det var en vädurspump. Sladden vet Du när den uppfanns? Jag håller med Dig om att det är en av de bästa uppfinningarna som gjorts. Det lär ju finnas sådana som har arbetat i över 100 år och fortfarande fungerar. Det är väl bara tändkulemotorn som kommer i närheten.
DG

Ja sådana uppfinningar faller inte tätt från himlen!
Hirvi

Sladden
2007-07-23, 07:50
Bruket började utveckla ett antal olika pumpar 1883, Wäduren var den som gick bäst.

brodertuck
2007-07-23, 11:29
Hittade lite om vädurens historia och funktion här:http://www.sjv.se/download/18.7502f61001ea08a0c7fff21849/2-April_2002.pdf

Bruce
2007-07-23, 13:20
Om ni hittar eller har intressanta dokument kan ni ladda upp dem till forumet.
Här kommer brodertucks fil som exempel: